Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
Af ett mindre åtkomligt verk såsom Marmiers har jag med-
delat inånga utdrag. Deripot måste jag inskränka mig till att
endast nämna L. Dietrichsons litteraturhistoriska skrifter såsom
rika på liknande jemförelser (se i synnerhet hans Indledning i
Studiet af Sveriges Literatur, Kobenha^m 1862, s. 72—73, der
det sista århundradets tyske, svenske och dansk-norske hufvud-
författare sammanställas).
Mycket möjligt är det, att flere bland de ofvan anförda jem-
förelserna träffa endast i ett enda afseende eller alldeles icke. Möjligt
är det ock, att motsvarande författare i brödrarikena i många
fall icke stå att uppleta. Detta vederlägger dock ej påståendet,
att metoden — egentligen lånad från matematikens grundsatser —
»stundom« låter använda sig i den jemförande litteraturhistorien.
Flere af de i nästa stycke uppstälda exemplen äro funna på
detta sätt.
9.
Förarbeten, sådana, som i afdelningarna 5—8 äro antydda,
skola mycket underlätta författarnes jemförande inom sjelfva de
nordiska litteraturgrenames område.
Några antydningar framställas här nedan till närmare profiling.
Skulle man icke i vissa afseenden kunna jemföra de svenske
hufvudreformatorerna, bröderna Petri, med de danske, Hans Tavsen
och Kristjern Pedersen, alla fyra framgångne ur allmogens sköte? —
likaledes reformationens förnämste motståndare, helt eller till en
del, såsom Hans Brask i Sverige och Povl Eliesen i Danmark,
båda utmärkte talare? — vidare måhända Niels Hemmingsen i
Kobenhavn och den omkring ett halft århundrade yngre Johannes
Rudbeckius i Upsala såsom teologer, ehuru den förre i detta af-
seende utan tvifvel står mycket högre, och, sedd från karakterens
sida, skall visa sig renare?
Och skulle man icke, mera eller mindre fullständigt, kunna
jemföra: Hegelund med Messenius bland de äldste skådespelsför-
fattarne, fast här den senare står högre? — Arild Hvitfeld med
Erik Tegel såsom krönikeskrifvare? — Arrebo med Stjernhjelm
såsom grundläggare af ett nytt tidehvarf i det nordiska skald-
skapets historia? — Ole Vorm med Johan Bure såsom runkunnige?
— Tomas Bartholin med Olof Rudbeck såsom anatomer? — Peder
Lassen eller Rasmus Vinding med Johan Stjernhöök eller Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
