Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN JEMFÖRANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 139
Lundius såsom rättslärde? — ja, Peder Griffenfeld med Johan
Gyllenstjerna såsom statsmän ’)?
Vidare skulle det vara lärorikt att jemföra Spegel eller Sved-
berg med Kingo och den omkring sextio år yngre Brorson såsom
psalmförfattare. Såsom språkkunnig vårdare om modersmålets
rätt bör väl Spegel närmast jemföras med Henrik Gerner; derimot
Nils Tjällman, författare af den svenska »språk- och skrifkonst»
(1696) med Peder Syv, som utgaf den danska »språg-konst» (1685).
Wieselgren (IV, 220) kallar B. Bergius Ȋmne till en svensk
Langebek, om Sverige understödt hans nit för utgifvande af
Scriptores rer. Svec. med. œvi», ett verk, som han skall hafva på-
tänkt »flera år innan Langebeks samling» (Sv. Biogr. Lex. II, 175).
Holberg och Dalin kunna jemföras äfven till en viss grad i
yttre afseende: båda blefvo adlade, och båda måste af denna grund
uthärda kränkningar (Marmier s. 336). Ilos både Evald och Lidner
påträffa vi ett liknande drag, som icke bör förbises, nämligen bådas
barnsliga lust till att åka såsom granna herrar.
Hallman har skrifvit »parodies dramatiques» (i flertal), men
de äro dock — såsom Marmier (s. 342) säger — »loin de valoir
l’excellente parodie de Vessel», hans Kcerlighed uden strömper. A
andra sidan kunna Vibe och bröderne Tröjel ingalunda i »den
bacchantiske ode» uppväga den ende Bellman, fast Malte Bruun
har vågat sammanställa dem.
Genom Bellman gå vi öfver från det lättaste till det djupaste!
Kingo, Spegel och Wallin nämnas i samma rad af W. och M. Howitt
(II, 465). Wallin har man ju kallat »Davidsharpan i Norden».
Nästan samma uttryck begagnar N. F. S. Grundtvig, när han
sjunger om Kingos diktning:
»Mægtig dyb jeg horer runge,
gamle barde! i din sang
Kirkeklokkens malmertunge,
Nordens Davids-harpeklang.»
Men Wallin och Grundtvig äro ju alldeles motsvarige såsom
vårt århundrades psalmister. Såsom historiker och nordisk skald
på samma gång bör Grundtvig derimot jemföras med Geijer, änskönt
de i många afseenden äro mycket olika. Men Grundtvig har såsom
skald ännu en sida: den vetter mot Ling. Både Grundtvig, Geijer
och Ling äro — eller kunna vara — mer nordiske än Oehlen-
’) Sä vida nämligen traktater, lagar ni. m. räknas till litteraturen och derigenom
göra sina upphofsmän till »författare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
