Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
schlager och Tegnér, men desse två hafva mera smak såsom diktare.
I nordiskt afseende förhåller sig Geijer till Tegnér i Sverige lika-
som Grundtvig till Oehlenschläger i Danmark; i kristligt afseende
är förhållandet det samma i Danmark, medan man väl i Sverige
bör sätta psalmisten Wallin i stället före Geijer.
Med Oehlenschläger och Tegnér frambryter en ny tid i dik-
tens verld; men likasom månen endast småningom bleknar vid
solens uppgående, sålunda lysa ännu länge från »den gamla tiden»:
Baggesen och Leopold. Till dem som i synnerhet beredde vägen
för den nya tiden, höra filosoferne B. Höijer och H. Steffens,
också deri jemförlige, att de liöllo på att anställas såsom lärare i
sin vetenskap vid nordiska universitet, men båda gingo miste om
befattningen. Höijer blef dock sedermera utnämd till professor
vid universitetet i Upsala.
Atterbom kan i vissa afseenden jemföras med vännen Inge-
mann; men vill man från estetisk synpunkt finna någon, som svarar
imot J. L. Hejberg, blir det Welhaven i Norge. Från Welhaven
ledes tanken öfver till Wergeland. Med hvem skall man jemföra
honom, denna bergfors i Norges unga litteraturs kraftiga vår?
Jag vet det icke. Men sök i den finsk-svenska-litteraturen, sedan
den efter 1809 småningom utvecklat sig sjelfständigare än förut!x)
I ett visst afseende har Wieselgren (V, 465) jemfÖrt Wergeland
med Vilhelm v. Braun. Vid dennes dikt »Bränvinet» och de i
densamma förekommande uttrycken »pöbeln» eller »herrar rundare»,
heter det nämligen, att »hårdare än Braun och Wergeland tuktade
dem ingen». Men skulle Wergeland icke såsom frihetssångare
kunna jemföras med dansken Kr. Hvid Bredahl?
Också utom skaldskapets råmärken, hvilken rikedom af för-
fattare till jemförelse! Wieselgren omnämner (V, 281), att M. Bru-
zelius »undersökte och ordnade fornlemningar», innan man ännu i
Danmark skattade Kr. Thomsen riktigt. N. H. Sjöborg kallas
(V, 306) på grund af sitt 1815 utgifna verk: »antiqviteternas Linné».
Ligger det icke nära att kalla Rask »språkens Linné»? Men sjelfve
Linné — står han icke såsom naturkunnig utan jemförelse i hela
Nordens litteratur på 1700-talet? Och står icke H. Kr. Örsted,
elektromagnetismens upptäckare, lika ensam i vårt århundrade?
I filosofien äro Höijer och Steffens redan nämde. Wieselgren
finner (V, 387) hos C. M. J. Petrelli »ett märkligt slägtdrag med
Sibbern utan imitation». Närmare vår tid vågar jag icke gå; ty
’) I en afhandling om Z. Topelius (i Tidskrift för hemmet 1870 s. 112—113)
har jag gifvit några vinkar till jemförelse af Finlands litteratur efter 1809 med Norges
efter 1814. Härtill måste jag hänvisa, för att ieke upprepa, hvad redan blifvit sagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
