Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN JEMFÖRANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 141
här gäller kanhända mera än någonstädes det latinska ordspråket:
»nomina sunt odiosa».
I ett enda afseende är det dock — intill omkring 1830-talet —
mycket svårt att jemföra de nordiska litteraturgrenarnes författare,
— och det är med afseende på författarinnorna. Hvilka storheter
har Danmark-Norge att ställa upp imot en Brigitta, en fru Nor-
denflycht, en fru Lenngren? Först för få år sedan upptäckte man
Kristian IV:s dotter, Eleonora Kristina Ulfeldt. Birgitte Thott och
Dorotea Biehl äro de enda, som C. A. Thortsen finner värdiga att
omnämnas i sin (omkring 160 sidor stora) danska litteraturhistoria
(intill 1814). Från 1830-talet, då Fredrika Bremer och fru Gyl-
lembourg, nästan på samma tid, börjat sina »teckningar ur hvar-
dagslifvet», ställer förhållandet sig mycket bättre för den jemfö-
rande litteraturhistorien; — men ännu intet vidare om detta ämne!
1O.
Det vigtigaste förarbetet återstår ännu. Både verkens och
författarnes jemförande äro endast förarbeten i och för tids-
andarnes jemförande, det sista och största, innan en sann »jem-
förande nordisk litteraturhistoria» kan skrifvas. Till detta sista
förarbete höra, såsom inledning, flere mindre, som dock i och för
sig äro ganska omfattande.
Utrymmet tillåter mig äfven här endast att genom uppställandet
af några frågor bevisa detta påstående1).
I livad, mån har rikenas våldsamma politiska söndring på
1520-talet väckt nationclt broderhat i Norden? — och i livad
mån har detta hat ..haft inflytande på, litteraturen?
Detta broderhat spåras dels i folkvisor och dels i religiösa
strider under reformationstiden, senare äfven i de lärda fejderna.
Det näres i synnerhet genom krigen 1563—1570,1611—1613,1643—
1645, 1657—1660, 1675—1679, 1700, 1709—1720, 1788 och 1808—
1809, samt genom Norges öfvergång från samlefnaden med Dan-
mark till förbindelsen med Sverige 1814. Dess sista gnistor glöda
ännu i motståndet mot den i våra dagar nyväckta nordiska enhets-
tanken.
*) Till frågornas lösning har författaren redan gjort åtskilliga förarbeten. Här
måste imellertid ett penndrag om det allra vigtigaste göra till fyllest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
