Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
I hvad mån har dock under allt detta den nordiska broders-
känslan bibehållit sig? — och huru har denna gifvit sig ett uttryck
i litteraturen?
Denna broderkänslas fortlefvande spåras ännu hos några af
reformatorerne. Hon röjer sig dels på samhällets höjder, såsom
hos konungahusen 1541 eller hos adeln (P. Brahe 1585, E. Sparre
1587, kanhända äfven hos Kr. Skeel 1657, hos Hannibal Schested,
Johan Gyllenstjerna o. fl.), dels — och mycket längre — hos all-
mogen, i bland hvilken den sista »bondefreden» slöts 1676, ja,
dalkarlarnes känslor 1743 få väl äfven tagas med härunder. När
denna känsla är nära att släckas både på höjden och i dalen, får
hon ny näring i samfundets medelklass, men derimot på andens
höjder. Hon väckes till nytt lif genom en andlig »golfström» från
Island, de gemensamma barndomsminnenas vagga1)- Dennas vär-
mande och befruktande inflytande spåras redan i en Holbergs histo-
riska rättvisa; det återfinnes hos fiere och flere af samtidens och
den följande tidens största andar. Starkast framträder detta infly-
tande i Danmark hos en Gram 1740, hos en J. S. Sneedorf 1761,
hos en Suhm 1774, hos den förres son och den senares lärjunge Fr.
Sneedorf 1792, åter hos dennes lärjunge J. K. Ilost 1794, att icke
nämna Pram, Malte Bruun o. ii. i slutet af förra århundradet. I
Sverige har broderskänslan säkert väckts ånyo, redan innan Franzén
framkastade sin lilla dikt’2) i Stockholmsposten 1794; derom vetjag
dock intet eller blott litet. Att påminna om den nordiska broders-
känslans allt större och större innerlighet i vårt århundrade (om
ock kortare afsvalningsperioder icke kunna förnekas) — vore öfver-
flödig möda.
Hvilket ömsesidigt litterärt inflytande hafva de nordiska, litte-
raturgrenarne utöfvat på hvarandra (åtminstone under tidrymden
1523—1814)?
När man vet, att ett af Holbergs lustspel, under tiden från
1735 till 1861, har blifvit tryckt i Sverige i 51 upplagor, hvilket
är flera än det upplefvat i Danmark, — när man vet, att det
äfven blifvit tryckt på danska och spridt bland allmogen:i), — när
man vet, att Holberg ända intill senaste tiden blifvit läst eller
’) Denna hittills alltför litet påaktade nordiska «renaissance», som tager fart från
17:de århundradets midt eller senare hälft, skulle förtjena sitt eget blad i den jem-
förande litteraturhistorien — ett blad, som är både för stort och för skönt till att
här afhandlas i största knapphändighet.
2) »Svenska sånggudinnan till den danska», jfr. Nordisk Tidskrift 1869 s. 215—216.
3) Jfr. Klemming: Sverig. Dram. Lit. (1863) T, 71—75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
