Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN JEMFÖRANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 143
spelad i Sverige, — då kan man icke förneka, att hans inflytande
varit mycket stort i hela Norden.
När man vet, huru danske och norske studerande skockade
sig kring Linnés lärostol frän midten af 1700-talet intill »blomster-
konungens» död, — och när man vet, huru de på alla sätt efter
hemkomsten gjorde fruktbringande, hvad de lärt, — då ser man
här ett nästan samtida andligt strömdrag i motsatt riktning.
Äfven torde namn sådana som Bellman, Örsted, Oehlenschläger,
Tegnér och Rask vara lika väl kända af alla bildade nordbor.
Märkligare är det, att en författare stundom kan vara bättre eller
längre känd i ett broderland än i sitt eget. Huru få äro t. ex.
ej de, som ännu minnas Kr. Bastholm i hans egentliga hemland,
Danmark? I Sverige derimot trycktes ännu 1870 en ny upplaga
af hans bok Om själens tillstånd efter kroppens död, som utkom
på danska 1790 och första gången öfversattes på svenska 1794.
Densammes Filosofi för olärde, på danska 1787 och på svenska
1791, begagnades ännu af L. J. Hierta såsom skolgosse omkring
1810 (enligt omförmälandet i Hiertas intressanta sjelfbiografi i
Svenskt Biografiskt Lexikon, ny f. V, 137), ja, kanhända mycket
senare, medan den länge varit glömd af danska allmänheten.
Med »de nordiska mötenas tid» ’) börjar en större litterär vexel-
verkan än någonsin. Om skaldemötet i Lunds domkyrka på mid-
sommardagen 1829 räknas med, få dessa möten sin naturligaste
’) Det torde måhända intressera att se dessa nordiska möten sammanförda
på ett ställe, ordnade efter tidföljden (de icke omedelbart litterära medtagas):
1. Naturforskare-möten: 1839 i Göteborg, 1840 i Köbenhavn, 1842 i Stockholm,
1844 i Kristiania, 1847 i Köbenhavn, 1851 i Stockholm, 1856 i Kristiania, 1860 i
Köbenhavn, 1863 i Stockholm, 1868 i Kristiania.
2. Student-möten: (1843 i Upsala), 1845 i Köbenhavn, 1851 i Kristiania, 1856 i
Upsala (Visby o. s. v.), 1862 i Köbenhavn, 1869 i Kristiania.
3. Bolchandlare-möten: 1856 i Köbenhavn, 1866 i Stockholm.
4. Kyrko-möten: 1857 i Köbenhavn, 1859 i Lund, 1861 i Kristiania.
5. Folk-möten: 1858 i Ramlösa, 1867 vid Stehag, 1869 vid Fredriksborg.
6. National-ekonomiska möten: 1863 i Göteborg, 1866 i Stockholm.
7. Nordiska nationalföreningens möte: 1866 i Stockholm.
8. Skol-möten’): (1868 i Örebro), 1870 i Göteborg.
9. Konstnärs-möte: 1869 i Göteborg.
10. Rättstafnings-möte: 1869 i Stockholm.
11. Läkare-möte: 1870 i Göteborg.
12. Arbetare-möte: 1870 i Stockholm.
*) Om man får rälna de «vetenskapligt bildade» skolnwnnens möte i Köbenhavn 1851 —
fastän det var endast ett läraremöte — till sl-oîmôtena, blifva dessa att uppföra strax efter
studentmötena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
