Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTE
början; ty skalderna — icke naturforskarne — äro folkens natur-
lige banerförare i andens verld.
Sjelfva uttrycken »Norden» eller »Skandinavien», »nordisk» eller
»skandinavisk», begagnas redan frän slutet af förra århundradet
mer och mer om det, som är gemensamt för de tre nordiska
rikena. En historia om dessa ords betydelse vid olika tider skulle
vara ganska lärorik. I dansk-norska skrifter på 16—1700-talet
betyder »Norden» ofta endast Danmark-Norge; efter 1814 har
derimot »Skandinavien» icke sällan begagnats i Sverige för endast
Sverige-Norge.
Språkets historia i allmänhet efter rikenas skilsmessa 1523 är
också mycket upplysande i fråga om litteraturen. Ja, så nära
hänga språk och litteratur tillsamman, att samma indelningsgrund
väl skulle kunna begagnas för både språk- och litteratur-historien,
ehuru man måste gå mycket olika till väga, om man vill indela
den ena eller den andra.
Några spridda drag till tidsandarnes jemförande må vara
nog för att visa, huru man kunde gå till väga.
En religiös strid om nattvarden fördes på 1570-talet i Dan-
mark: i denna spelade N. Hemmingsen hufvudrollen. Med denna
kan jemföras den fejd, som J. Matthiæ väckte på 1640-talet i
Sverige. (Jfr. N. M. Petersen III, 107).
Vidskepelsen har stort inflytande under 16:de och 17:de år-
hundradena. Också på detta område finnes mycket att jemföra.
Att man berättar om hexeri på samma Söndag 1567 i Nikolai
kyrka i Kobenhavn och i en kyrka i Stockholm, har mindre med
litteraturen att göra (E. Pontoppidan d. y.: Annal, eccles. dan.
diplom. III, 409—410). Derimot bör man jemföra tidsandarne, så
vida de frambringa synnerligen liknande litteraturalster. 1625
utgaf en säländsk prest, H. Nielsen i Gladsakse: »Sörgeligt spek-
takel, set på et nyfodt pigebarn i Gladsakse sogn, til et skuespejl
for alle dem, som holde hardt ved deres ny moder og höje toppe».
Omkring 1690 utkom i Sverige en bok om »ett hårflätetorn af ett
missfoster, som en Gottländsk ko framburit» (Wieselgren III, 418).
Ännu Holberg (»i Julestuen») låter Pernille berätta, att »der er
fodt en kalv med top på hovedet og falbelader på benene».
Huru det vimlar af likpredikningar efter 1650,1 omtalas af
Wieselgren (III, 329). N. M. Petersen (III, 154) berättar om de
samtida »milelange ligprædikener» i Danmark-Norge. Ganska karak-
teristisk för 17:de århundradets kyrkotjenst är den förordning,
som utgick den 22 April 1645 från danske biskopen J. Brochman,
att några derföre lönade män skulle gå omkring i kyrkorna under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
