Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
den gamla tidsanden störta sig i afgrunden, medan en nyfödd
sfinx uppställer en ny gâta. På sådant sätt skrider vårt slägte
framåt här på jorden.
I ordet »folk» ligger vår tids gâta. I detta ord döljer sig ett
begrepp, som ännu på långt när icke är utredt. Till dess utred-
ning må alla goda krafter samla sig från alla håll. Ty det kan
och måste skärskådas från många sidor. Det ingår i många för-
bindelser, såsom: folk och stat, folk och land, folk och rike, folk
och styrelse, folk och konung, folk och språk, folk och litteratur.
Endast med den sistnämda förbindelsen hafva vi att göra här.
Kan ett folk hafva flera litteraturer? Kan en litteratur tillhöra
flera folk? Hafva folk och litteratur med nödvändighet samma eller
olika gränser? Huru skola vi bestämma förhållandet imellan be-
greppen »folk» och »folkgren», »litteratur» och »litteraturgren»?
Huru mycket måste vara gemensamt för vissa menniskosamfund,
för att de skola kunna räknas till samma »folk» eller »folkgren»?
Huru länge och huru nära måste dessa samfunds litterära utveck-
ling hafva fortgått under ömsesidig påverkning, för att man skall
kunna tala om »litteratur» eller »litteraturgren»? —
Den onämde författaren i tidskriften Svea (1831, häft. 13, s.
75) säger, att man vid läsningen af N. M. Petersens Det Danske,
Norske og Svenske Sprogs Historie under deres Udvikling af
Stamsproget — att man vid läsningen af denna, på sätt och vis,
jemförande nordiska språkhistoria »bringas till den önskan, att
Öresund hade tagit vägen genom Ejderns flodbädd».
Samme författare i Svea skrifver (s. 27): »vi hoppas den tid-
punkt icke vara fjerran, då Danmarks och Sveriges litteraturer
tillsamman utgöra en enda skandinavisk, gemensam från Danavirke
upp till Nordkap». Vore det önskligt att se detta hopp uppfyldt?
Svaret på denna fråga kan icke gifvas med någorlunda säkerhet
annat än genom en jemförande nordisk litteraturhistoria.
Författandet af ett dylikt verk måste derföre vara lika vigtigt
för så väl fiender som vänner af ett växande litterärt samarbete
inom de, i politiskt afseende skilda, nordiska brödrarikena. NLen
— hela Nordens framtid i andens verld kan bero af, huru snart
sfinxens gåta löses. Derföre — handen till verket hellre i dag
än i morgon!
Fredrik Bajer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
