Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 2. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTAKADEMIERNAS BESTÄMMELSE OCH FRAMTID. 151
förföljde kände sig drifne. Under vistelsen i Rom hade Lebrun
lärt känna en herr de Charmois, numera medlem i statsrådet, och
utsåg denne till deras sakförare. Han påminte honom om acca-
demia di San Luca, som de gemensamt besökt, han utlade dess
organisation och alla dess stora förtjenster om konsternas flor i
den eviga staden, och med denna institution för ögonen uppsatte
de en petition till regeringen, hvilken i långa och slingrande fraser
framhåller huru store furstar och konstnärer spridt ömsesidig glans
öfver hvarandra. I slutet framkommer den egentliga anhållan, att
nämligen skråmästarne, så länge de hölle butik och icke vore upp-
tagne i akademien som de fria konstnärerna ville inrätta, skulle för-
klaras oberättigade till namnen målare och skulptör, att de skulle
vid höga böter förmenas att företaga egentliga konstverk, och en-
dast tillstädjas att förgylla samt utföra eller måla reliefer, moresker,
arabesker och andra ornamenter, och slutligen på det strängaste
förbjudas att vidare kontrollera, konfiskera eller på något annat
sätt ofreda akademikerne. Regentinnan, stucken af skråmästarnes
näsvishet, ville bifalla allt detta, men statsrådet gillade ej de
repressiva åtgärderna och nöjdes med att förbjuda hvarje in-
blandning från skrået sida uti akademiens angelägenheter, tilläg-
gande: »på det att dessa konster må kunna utöfvas på ett ädlare
och friare sätt, påbjuder Hans Majestät att alla målare och skulp-
törer, så fransmän som utländingar, inbegripet också de, hvilka
vunnit mästerskap, men skilt sig eller framdeles skilja sig från
skrået skola, utan omkostnader inlåtas i akademien, derest de af
dennas tolf äldste anses dertill duglige.»
Med denna urkund, som utfärdades den 27 Januari 1648, anses
konstakademien i Frankrike hafva trädt i lifvet. Dess första stad-
gar, som sanktionerades någon månad senare, gå mera ut på att
inprägla moraliska egenskaper hos medlemmarne, än att gifva kor-
porationen en fast ordning. De få bestämningarna äro imellertid
ganska anmärkningsvärda. Hon är, såsom en sannskyldig korpo-
ration och i likhet med den ursprungliga i Florens, till medlem-
marnes antal obegränsad, men i stället är all makt tillerkänd de
tolf äldste: de bevilja inträde i samfundet, diskutera och afgöra
angelägenheterna i de öfriges närvaro, handhafva ekonomien, be-
sörja undervisningen, och de komplettera sig sjelfve. Beträffande
undervisningen bestämmes uttryckligen endast hvilka tider lokalen
är öppen för eleverne och att modellen skall ställas i attityd afde
äldste, som utöfva sitt kall turvis hvar sin månad. Sålunda fram-
träder inom korporationen redan nu i skarp afsöndring denna
kärna af funktionärer, som med tiden blef ensam qvarstående, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
