Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 2. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
roende, och intelligensens adel var icke sen att följa med. Den
som icke heller var sen att imottaga hvad som bjöds, var Ludvig
XIV:s regering, och beträffande de fria konsterna måste det tilläg-
gas att åtgärden, som blef första steget i den nya riktningen, togs
utan akademiens vetskap. På anstiftan af Lebrun och hans an-
hang och till största öfverraskning för de församlade upplästes
1655, under kunglig pomp och ståt, en förordning genom hvilken
all rösträttighet fråntogs menigheten inom korporationen, på samma
gång den akademiska hierarkien fullständiggjordes med en direktör
och fyra rektorer förutom professorerne, såsom de äldste nu kal-
lades. Akademien blef ett samfund af stumma åhörare, medan
funktionärerne betydde allt, och för skråmästarne var just icke
stor utsigt att blifva funktionärer. Efter att stående och med
blottade hufvuden hafva åhört de kungliga brefven, skyndade sig
desse bullersamt ur salen och läto på aftonen borttaga alla sina
tillhörigheter. De inneslöto sig åter i sin skråakademi med dess
uråldriga privilegier, och de fria konsterna voro nu inlogerade i
den kungliga.
Det var icke Lebruns mening att stanna vid detta resultat,
som visserligen gaf de fria konstnärerna rättighet att utöfva sin
konst och deri uppfostra andra, men för öfrigt öfverlät dem åt
egna krafter. Efter 1655, då söndringen inträffade och till 1664,
då den slutliga organisationen var vunnen, följde ett antal åtgärder,
hvarigenom de mer och mer kommo i åtnjutande afstatens krafter.
I ett påföljande bref lofvar konungen sin akademi en lämplig lokal,
hvilket ock senare gick i fullbordan, då akademien inqvarterades i
Louvren, samt ett årligt anslag till att betäcka kostnaderna för
modell och till löner åt lärarne. Summan var visserligen oansen-
lig, men i principen var dermed de fria konsternas akademi en af
staten underhållen inrättning och dess funktionärer salarierade
tjenstemän. Samtidigt förbättrades äfven deras rang och medbor-
gerliga ställning, i det att trettio, sedan fyratio, af medlemmarne,
inbegripet direktören, kanslern, de fyra rektorerne, de tolf profes-
sorerne och de derpå närmast i tur följande äldste medlemmarne,
blefvo jemnstälde med franska akademiens medlemmar och i lik-
het med desse befriade från vissa medborgerliga förpligtelser och
skatter, — allt detta, säger brefvet, »i betraktande deraf att det
icke finnes någon starkare bevekelsegrund, som kunde göra denna
ädla konst [måleriet och skulpturen], hvilken är en af de rikaste
piydnader för en stat, idkad och älskad, än att suveränen hyser
kärlek och böjelse derför.» Man bör lägga märke till denna nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
