Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 2. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTAKADEMIERNAS BESTÄMMELSE OCH FRAMTID. 155
bevekelsegrund för konstnärsverksamheten, ty den är icke ett till-
fälligt ord, utan en inflytelserik tanke.
Den yttre anledningen, hvarför den nya korporationen icke,
liksom den gamla, gjorde sig fri och oberoende, är väl att söka i
dess medellöshet, men den inre anledningen finnes i tidsförhål-
landena. För att tillstå sanningen, är det konstnärerne sjelfve
som först upptäckt konstens ursprungsådra hos furstemakten och
hennes mål bland furstemaktens behof. Redan denna första pe-
tition, hvilken Lebrun 1648 uppsatte tillsamman med Charmois,
kan kallas första exemplaret af alla de många böneskrifter, som
sedan på så många olika språk blifvit skrifna för de sig så kal-
lande fria konsternas rälning. I farten att af maktinnehafvaren
begära frigörelse från ett menligt och olidligt tvång, använde de
sådana bevekande skäl, som, när de togos på orden, skulle nöd-
vändigtvis föra dem i ett nytt, visserligen angenämare och finare,
men också fullständigare tvångsförhållande. De tala med noblaste
förakt om denna »nedriga hop», som drifver sitt yrke för penningar,
som ohjelpligen tillhör roturierernes klass, och som på sin höjd
kan vara värdig att måla bakporten och polera trappstegen i en
fursteboning, medan de åter, »föredragande långt hellre att lefva i
fattigdom, än att deras heder skulle befläckas af sådant», derför
ock ega tillträde till denna bonings inre, seende derstädes sin
högsta uppgift i att afbilda suveränens drag. »Akademien vågar
påstå», heter det, att ehuruväl Eders Majestät gör sig känd genom
mycket märkvärdiga bragder, så hafva ock dessa afbildningar, som
förts omkring till alla verldens delar, oändligen bidragit att till
en tillbedjan stegra den beundran, som ryktet alstrat i främlingarnes
sinnen.» Till detta statsskäl, hvarvid brefskrifvarne måste hafva
tänkt på ett Majestät i allmänhet, ty Ludvig XIV var för tillfället
endast tio år, kommer vidare i skrifvelsen, att de fria konsterna,
lika väl som böcker och manuskript förmå upplysa och utveckla
menniskorna, till hvilken ända konstnären är underkastad en lång
och lärd uppfostran och måste vara väl förfaren i alla vetenska-
per, till och med astronomien, hvaraf äfvenledes framgår slutsatsen,
att staten böra antaga sig desamma. Andra skäl, såsom att kej-
sare, konungar och store män sjelfve sysslat med dem, eller att
kejsare, konungar och store män låtit konstnärer i sina armar
utandas den sista sucken, gått att välkomna konsten i trapporna,
herbergerat dem o. s. v. kunna förbigås såsom sedan dess otaliga
gånger upprepade, men kuriös är den vink som ges liksom i förbi-
gående, genom citat från en gammal auktor, att man äfven har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
