Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 2. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. AUGUSTI.
exempel på utmärkta konstnärer, hvilka blifvit hedrade med sty-
relsen af provinser.
Man kan anmärka att redan Vasari, som ofvan citerades, på-
kallat furstarnes bistånd, och att deras sanktion och medel togos
i anspråk äfven vid de italienska akademiernas uppkomst,men den
tanken, att konsternes befrämjande vore ett statsintresse, som skym-
tar i nyss anförda argument, är någonting nytt. Cosimo och Gre-
gorius XIII och de andre italienske furstarne hade handlat i egen-
skap af förste mæcenater och borne konstvänner, men då Ludvig
XIV ingrep, var det staten som ingrep. Enligt tänkespråket Tétat
c est moi var föremålet för hans personliga intresse nödvändigtvis
pa samma gång ett statsintresse. Se här ur akademiens slutliga
stiftelsebref de ord, medelst hvilka de fria konsterna inregisterades
bland andra regeringsärenden. Majestätet begynner med att säga,
att han vid afslutandet af pyreneiska freden mindre afsett sin egen
ära, än att bereda undersåtarne ett lugn, hvarunder han kunde
låta dem njuta fredens välsignelser. »Men under det vi tillgodosett
deras bästa, genom att minska skatterna, genom att gifva befall-
ning om handelns återupprättande, genom att hafva hand om för-
ordningarna angående rättvisans skipande, så hafva vi icke mindre
ansett att, för att göra vårt konungadöme mera blomstrande och
bättre framhålla vårt väldes lyckosamhet och öfverflöd, vi icke
kunde vidtaga lämpligare mått och steg, än att derstädes låta odla
vetenskaper och fria konster samt att, enligt de största konungars
föredöme, draga till oss dem, som deri utmärka sig, genom väl-
gerningar och hedersbetygelser, hvilka kunde locka andra till täflan
och uppegga dem att göra sig värdiga af liknande nådebevis.»
Förefanns nu en gång detta statsintresse, så borde regeringen
för de fria konsternas befrämjande hafva ett organ lika väl som
för rättvisans skipande, handeln och finanserna, och dertill lämpade
sig akademien så mycket bättre, som hon här ifrån början visade
all benägenhet att afstå från sin korporativa karakter. Hennes
bestämmelse fastställes af Frankrikes statsråd i en skrifvelse af
1663 sålunda: »Hans Majestät har behagat upprätta och auktorisera
sagda akademi, för att derstädes samla i en korporation alla skick-
lige män inom denna verksamhetsart och imellan dem underhålla
en täflan, hvilken kunde egga dem att göra sig mer och mer för-
mögne, ej blott att bidraga till de kungliga bostädernas och andra
stora bygnaders beprydande, men framför allt att undervisa ung-
domen i sagda konster». Hon inlemmades i statsförvaltningen genom
att till högste chef erhålla någon af de store statsfunktionärerne,
som under namn af protecteur föredrog hennes angelägenheter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
