Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 2. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN, 1871. AUGUSTI.
den blifvit fullt tryggad inom konsten. Det existerade ännu ett
antal breveterade konstnärer, hvilka med stöd af sin fullmakt an-
slutit sig hvarken till den kungliga eller till skråakademien, och
bland desse de berömde målarne Dufresnoy och Mignard, Lebruns
lyckliga medtäflare, som 1658 hemkommit från Rom. Saken var
lätt afhjelpt, ty om blott fullmakten fråntogs dem, voro de hem-
fallne under skråmästarnes behandling. Så skedde genom brefvet
af 1663, der det heter att, »ehuru väl Hans Majestät nogsamt
genom nådebetygelser och privilegier gett tillkänna huru behaglig
denna akademi [den kungliga] var för honom, så höllo sig icke
desto mindre ett antal målare och skulptörer afsides, för att un-
dandraga sig de akademiska värfven och till förfång för under-
visningen», hvarför de förbjödos att framgent kalla sig peintre
eller sculpteur du roy samt ålades att skyndsammast låta upptaga
sig i akademien, derest de icke läto sig inskrifva i skrået. Här-
efter intogos under detta år femtiosex nya medlemmar i akademien;
Mignard och Dufresnoy föredrogo att ingå i académie de Saint Luc.
Då förbudet upprepades i statuterna af 1664 voro sålunda de fria
konsternas idkare åtminstone på papperet fullständigare intvungne
i en viss fast ordning, än de varit det halftannat årtionde tidigare,
då frigörelse-striden begynte.
I följd af den byråkratiska anordningen i akademien, som
gaf allt inflytande åt funktionärerna, blef i verkligheten för fler-
talet intagningen blott en formalitet. De oprioriterade upphörde
snart nog att besöka sammankomsterna. Af allvarligare beskaf-
fenhet var akademiens monopol på offentlig undervisning, ty der-
igenom kunde med tiden likafullt den åsyftade enheten vinnas.
Man hade också ifrån början ombesörjt denna sida af saken. 1
ett af brefven, som hade till följd att skråmästarne aflägsnade sig
ur akademien, tilldelades denna uteslutande rättighet att »posera
modell», att göra mönsterbilder och gifva lektioner i målar- och
bildhuggarkonsten. »För att göra denna akademi mera blomstrande
och införa de vackra manéren i sagda konster samt derifrån aflägsna
de dåliga, som af någre okunnige upprätthållas», förbjödos målare
och skulptörer, »hvem helst det månde vara, att i sina hem eller
atelierer under någon som helst förevändning befatta sig med
offentliga studier». Då det oaktadt någre oberoende konstnärer
1662 företagit sig att öppna en skola och på egen bekostnad an-
skaffat modell och öfrig materiel, blefvo de i ett utslag af stats-
rådet betecknade som »partisinnade och illvilliga själar», de der
tillåta sig att motverka och förtala sagda akademi, dem som ingå
deri och allt hvad der göres, hvilket är stridande mot den aktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
