Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Politiska betraktelser. 7. Om möjligheten af fredens bibehållande i Europa. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. SEPTEMBER.
som ännu må förestå på kontinenten af Europa, och hvilka vådor,
som åtminstone temporärt kunna af denna Englands politik uppstå
för de mindre staternas i Europa frihet, skall otvifvelaktigt detta
exempel af det mäktiga engelska folket på båda sidor om oceanen
mer än något annat verka att lära de kontinentala folken, att
omsider inse sina egna fördelar och med blygsel träda tillbaka
från en skådeplats, hvilken jordens i politiskt hänseende mest bil-
dade folk redan öfvergifvit, såsom endast passande för barbarer.
Med afseende på vår föreliggande fråga kunna vi imellertid
härutaf draga den mycket vigtiga slutsatsen, och som måste vara
bestämmande för en del små, staters politik, att England icke är
att påräkna för något slags allians, som med någon sannolikhet
kan leda till äfventyrliga och till utgången ovissa krigsföretag.
Derimot tro vi, å en annan sida — ty detta måste vara öfverens-
stämmande med de tendenser af den engelska politiken, vi här på-
pekat — att då England, ehuru det ej vill deltaga i kontinentens
fejder, likväl icke kan undgå att i flera hänseenden röna olägenhet
af desamma, så måste det vara benäget för hvarje kombination,
som kan med visshet, eller, om visshet ej i det fallet är möjlig,
åtminstone med någon högre grad af sannolikhet tjena att upprätt-
hålla freden i vår verldsdel; och det är derpå vi bygga möjlig-
heten af framgång för den idé, vi nedanför gå att utveckla.
Vända vi nu blicken till Tyskland, så hafva vi der det land,
hvilket för närvarande står främst bland dem som ännu hylla
krigets grundsats, — främst genom sin makt, främst äfven, efter
hvad man allmänt menar, genom krigiska afsigter. Med Österrike
förödmjukadt och Danmark styckadt, med foten på nacken af arf-
fienden, Frankrike, står Tyska förbundet, bildadt under sjelfva striden
— liksom födt med segerhufva — nu ett helt stort folk af väl väp-
nade och väl öfvade krigsmän; och af oerhörda krigsbyten skapar
det en fond för kommande krigs behof, sålunda liksom uppförande
kriget på ordinarie stat eller liksom sanktionerande detsamma såsom
en gång för alla ett gifvet mål för nationens verksamhet! Man må
icke undra, efter hvad som tilldragit sig, om den tyske knekten in-
jagat fruktan hos halfva Europa och om allas farhågor i detta ögon-
blick, i fråga om krig och fred, äro koncentrerade omkring Tysk-
land. Och likväl vill -det, åtminstone efter vår uppfattning, synas
såsom skulle många omständigheter böra bidraga att i väsentlig
mån minska dessa farhågor. Man har visserligen med afseende
härpå — och ej utan skäl — hänvisat till den gamla, systematiska
preussiska eröfringspolitiken, som äfven i våra dagar i så hög grad
gjort sig gällande; men månne ej denna politik i sjelfva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
