Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Politiska betraktelser. 7. Om möjligheten af fredens bibehållande i Europa. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. SEPTEMBER.
vändigheten af ett så beskaffadt ordnande — och troligen i en
större skala — endast blir desto oafvisligare, i fall någonting i
den syftning, förbundet skulle åsyfta, ej kan åstadkommas. De
öfriga förbundne återigen måste, å sin sida, hafva rätt att af l ysk-
land, såsom den materielt mäktigaste medlemmen, fordra ett sådant
erkännande af rättvisans och humanitetens grundsatser, hvarförutan
något verkligt förbund till fredens och frihetens betryggande icke
är tänkbart. Detta kunde endast ske derigenom, att tillfälle lem-
nades åt befolkningarna i Slesvig, Elsass och Lothringen, att fritt
bestämma öfver sitt öde; och ingenting borde kunna hindra Tysk-
land från att göra en sådan eftergift åt det allmänna rättsmed-
vetandet i Europa både utom och inom de länder frågan närmast
rör, aUdenstund den ökade trygghet äfven Tyskland skulle vinna
genom förbundet och de öfriga stora fördelarne detta land hade
deraf att hemta, i en ojemförlig grad skulle uppväga besittningen
af de i fråga varande provinserna, i fall eljest denna besittning äf-
ventyrades genom den föreslagna valfriheten. Hvad Frankrike
särskildt beträffar, skulle detta handlingssätt icke vara mer än ett
tillbörligt tillmötesgående mot ett stort och storsint folk, hvilket
genom fredsförbundet skulle till en början bringas uti en på sätt och
vis förödmjukande isolerad ställning, och det skulle, genom att
borttaga de väsentligaste anledningarne till skäligt missnöje, i hög
grad både gifva ytterligare stöd åt freden och åt de fredliga tän-
kesätten i Frankrike, samt påskynda den tid, då Frankrikes nyss-
nämda isolerade ställning, på sätt vi förut antydt, skulla komma att
upphöra.
Må man nu ett ögonblick tänka sig följderna af att t. ex. Frank-
rike, i stället för Tyskland, inginge i det i fråga varande förbundet
(hvilket i samma stund skulle förvandlas till ett krigs-, i stället
för ett fredsförbund) och af ett motförbunds upprättande mellan
Tyskland och Ryssland, som helt säkert deraf skulle föranledas.
Må man tänka sig det i högsta grad menliga inflytandet häraf,
äfven i fredstid, på den politiska utvecklingen i Tyskland och åter-
verkan häraf på hela vår verldsdel. Må man betänka, huruvida, i
händelse af krig, styrkan till lands skulle ligga på ena eller andra
sidan, och om äfven den största styrka till sjös i sjelfva verket
kunde vara af stor betydelse. Må man erinra sig de anledningar
till osäkerhet, i följd af Frankrikes särskildta förhållanden, som vi
förut påpekat, och derafföljande vådor för de mindre staterna, hvilka
eventuelt kunde komma att befinna sig utan stöd afnågon större makt,
så väl i afseende på deras yttre oberoende som deras inre frihet. Må
man betänka den möjliga eventualiteten affrihetens tillintetgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
