Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Politiska betraktelser. 7. Om möjligheten af fredens bibehållande i Europa. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISKA BETRAKTELSER. 263
i sjelfva Frankrike. Må man betänka alla krigets olyckor och fa-
sor, som på detta sätt icke skulle förebyggas, utan efter all sanno-
likhet med större vildhet än någonsin komma att utgjuta sina för-
härjande vågor öfver Europa. Må man betänka allt detta, och
man skall icke kunna annat än önska framgång åt ett ordnande
af Europas politiska angelägenheter, som vore i stånd att före-
komma alla dessa olyckor.
Hvar är nu den statsman, som vill och förmår genomföra ett så
stort och välsignelsebringande verk? — Tyvärr nödgas vi bekänna, att
vi icke hysa några stora förhoppningar att se realiseradt hvad vi här
i fredens och frihetens, i mensklighetens och civilisationens intresse
förordat. Den tyska politikens genom framgången stegrade öfvermod
skall, med förbiseende af hvad all historia i dylika fall lärer, uppresa
sig derimot; furstarnes och deras blinda anhängares motvilja mot
allt, som kan varaktigt betrygga folkfriheten, skall uppresa sig der-
imot; folkens fördomar och passioner skola uppresa sig derimot;
lojheten, som ännu, vid sidan af den usla intrigen, utgör den vä-
sentliga karakteren af denna diplomati, af hvilken reglerandet af
de internationela förhållandena beror, skallj uppresa sig derimot;
och hvad vi skrifvit skall således upplösa sig till endast en dröm-
bild på det politiska synfältet. Men hvad har menniskoyännen att
göra, om ej att drömma, när furstarnes egoism, när våldet och
sveket eller lojheten är det, som bestämmer nationernas öden?
Hvad, om ej att hoppas allt af en framtid, då folken, frigjorda
från dessa fördomar och passioner, som flutit ur de nyssnämda
orena källorna, skola sjelfva taga omhand äfven de internationela
angelägenheterna?
—T—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
