Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - En publicistisk gengångare. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. OKTOBER.
salig hans maj:t konung Fredrik. — 1721 var jag pä sjette året.
— 1722 likaledes» o. s. v.
Från sidd. 68 och 69 förtjenar citeras följande godbit såsom
prof på författarens konstnärskap att skildra sällskapslifvet på
landet, på ett ställe der han såsom student hade kondition: »Icke
den minst dyrbara vinsten deraf var det dagliga tillfället att få
lära känna andra klasser af menniskor än professorer och studenter,
att få deltaga i den finare kretsens husliga eller festliga umgänges-
lif, att observera herrskapet icke blott i salongen och matsalen,
utan äfven i handkammaren och köket(!) i parure och négligé, i
klart och mulet väder, i kyrkan och på balen, i ceremonidrägten
och hönshusbahytten. Och icke blott herrskapet utan halfherrskapet
på ett större gods: guvernanten, sällskapsdamen, förvaltaren, hus-
hållerskan, dejan, hästläkaren, inspektörerna; tjenareligan, från
och med kammarjungfrun, taffeltäckaren och jägaren, barnflickorna,
huspigorna, köksorna, hönsgumman och mjölkmadamen, till och
med mjölnaren, smeden, kusken, gårdsdrängarne och herdarne; hela
skaran af gossarne, bönderna i godsets byar och nybyggen, torpare,
grindvaktare och statdrängar med qvinnor och barn; och slutligen
de förnämligare klienterna: läkaren, prosten, komministern och
adjunkterna, borgmästaren och rådet från närmaste lilla stad, kro-
nofogden, häradsskrifvaren och länsmannen; postiljonen i förbifarten
med lösväskan; slutligen vännerna i trakten, regements-, bataljons-
och kompanicheferna samt hela svärmen af unga löjtnanter; någon
gång en landshöfding, president, lagman och häradshöfding, samt
högtförnäma svågrar och svägerskor, kusiner, sysslingar och pyss-
lingar; mindre välkomna snyltgäster, afsigkomna regelmässigt visi-
terande f. d. kamrerare, fruar som varit honnetta kammarjungfrur;
kringvandrande kittelbotare, lappskräddare, skoflickare, sadelmakare,
skålknallar, zigenare, ordinarie underhållstagare och vanliga kongl.
svenska trastiggare utan allt annat yrke». (Detta är det enda
tillfälle vi sett författaren gifva »kungligheten» en liten knuff,
hvilket anmärkes i förbigående). En dylik förmåga att iippräkna,
som vi skulle vilja kalla det, förekommer på många ställen
— men det anförda är säkert nog att öfvertyga läsaren om
sanningen af författarens yttrande på ett annat ställe i arbetet,
att han allt ifrån harndomen haft en oimotstandlig hag att skrifva.
Följande tafla bör icke heller förbigås, emedan den är nästan
ännu mer karakteristisk än det nyss citerade. Det är uti kapitlet:
Resande Studenter, sid. 59, en beskrifning på huru förf, såsom
student en gång reste förbud för biskop Wingård från Upsala till
Göteborg. Det första han här berättar är »att jag, som skulle den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
