Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - Ryssland i våra dagar. 1. Det nya tidehvarfvet. — Alexander Herzen och det ryska revolutionspartiet - En dansk teolog och hans »makalösa upptäckt». Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DANSK TEOLOG. 369
pens upphäfvande. Presterskapet kunde icke påräknas till motstånd
mot de upplösande krafterna som voro satta i rörelse, och som
måste lössläppas, om man skulle genomföra bonde-emancipationen,
som äter var grundvilkoret för hvarje verksam reform.
På sådant sätt stod regeringen alldeles ensam mot en vild
ström, som hon sjelf frigjort från dess dammar, och som hon varit
nödgad att lössläppa, emedan den gamla staten var omöjlig. Val
hade regeringen, i och för bonde-emancipationen, afgjordt stöd
hos ungdomen och alla bildade, men hon visste alltför väl att
dessa endast afvaktade rätta ögonblicket -för att på den »liberala»
regeringens axlar höja sig sjelfva och få öfvertaga styrelsen. Adeln
stod dels sjelf inom radikalismen, dels lät han denna hållas, för
att sjelf förskaffa sig bästa möjliga fördel vid regeringens hjelp-
löshet. En del önskade att lifegenskapeh måtte upphäfvas med
minsta möjliga förlust för adeln sjelf; andra åter, som utgjorde
majoriteten, voro beredda till stora offer i afseende på förmögenhet,
allenast de på samma gång kunde vidga kretsen för sinapolitiska
rättigheter, d. v. s. hållas skadelösa genom en ny aristokratisk
statsförfattning. (Forts.)
(Ur Jungrussisch und Altlivländisch. Politische und cultur-
geschichtliche Aufsätze von Julius Eckardt. Leipzig
1871).
En dansk teolog och hans ”makalösa
upptäckt”.
Vi lefva för närvarande, det är visst och sant, i öfverrask-
ningarnas tidehvarf. Knappast förgår någon dag utan att bringa
oss underrättelser om nya stordåd i’framåtskridandets tjenst; der
brytes väg genom oländig mark, upptäckter och uppfinningar hopa
sig i en nästan oöfverskådlig mångfald och ljuset — insigtens,«
bildningens klara ljus — faller starkt och genomträngande inom
fordom natthöljda områden. Vore det oss förunnadt att, såsom
den Allseende, skåda kulturarbetets spridda strålar samlade i deras
brännpunkt, då skulle för vår åsyn allt mörker, alla dimmor liksom
dränkas och försvinna i en ocean af klarhet; vi skulle se huru
alla stegen ytterst leda mot samma mål, alla de framburna ste-
Framtiden. Band 6. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
