Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - En dansk teolog och hans »makalösa upptäckt». Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. OKTOBER.
rationalismens» vådligaste kätteri! Hinc ïllæ lacrymoi. Ingen eger
den saliggörande kristna tron — derom upplysas vi nu af Dan-
marks ortodoxa teologer — såvida han ej bekänner sig till läran,
om en verklig, lifslefvande, (förmodligen med bockhorn och svans
utrustad?) »personlig» djefvul. Nyrationalismen, tillspord om sin
tro i det nämda hänseendet, har svarat med ett betydelsefullt
leende. »Och ändock», ropa de troende, »djerfves denne falske
Messias fasthålla anspråket på att varda ansedd såsom en kristen!»
Förbittringen är gränslös; hr prof. Hammerich och hans ortodoxa
vänner rifva sina kläder, liksom fordom öfverstepresten, och ut-
brista med en mun: hvad göres oss nu mera vitne öeliof.
afskaffe Underet; men den er ellers meget forskjellig derfra. Den gamle var aands-
fattig, den ny har hele kulturlivet til sin Forudsætning; den tæller Hamann (!) og
Claudius(!) blandt sine Profeter; den optager alle Friheds- og Folkeligheds-tanker og
bearbejder dem med en Dygtighed, som ofte er forbausende; den er aandrig og interes-
sant; den kan ikke blot tale om Dyd og gode Gjerninger, men ogsaa om Fred og
Naade; den betoner stærkt det Sædelige, som for den er Eet med det kristelige(?). 1
Tydskland har den en af sine værste Fjender i den preussiske officielle Orthodoxi ; mod
denne har den Ret i meget. Et er Tro, et andet Lære; dem forvexler Orthodoxien,
men hos Nyrationalismen bortskaffes rigtig nok Troens Indhold. Hvad for det andet
dens Forhold til den kristne Tro angik, da maatte man naturligvis (!) svare, at den
egentlig var en Fornegtelse deraf. Den antager nemlig ikke — (hör, hör!) — nogen
personlig Djævel, ikke Christus for Guds enbaarne Sön, den negter Opstandelsen og
Himmelfarten som stridende mod Naturlovene. En saadan Retning er et Frafald og
derfor en alvorlig Paamindelse. Den er et Led i det nye Hedenskab, som spirer frem
allevegne i Tydskland, England og Frankrig, og som rörer sig med dæmoniske kræfter
(Paris). Aldrig har den aandelige Kamp staaet paa samme Vilkaar som i vore Dage,
hvor man paa alle Sider har Frihed. Derfor maa de forskjellige Anskuelser komme
til at staa stedse skarpere; i saadanne Tider især er det godt at holde fast ved Ordet:
»Helvedes Porte skulle ikke faa Overhand over min Menighed.»
Med anledning af prof. Hammerichs »magelöse Opdagelse» angående tron på djef-
vnlen såsom utgörande kristendomens qvinta essentia läses i Aftonbladet för d. 25 Sep-
tember i uppsatsen Några betraktelser öfver det fjerde nordiska kyrkomötet: »Vi hade
hittills förestält oss — härutinnan egande hela den upplysta samtiden på vår sida —
att kristendomens hufvudfordran vore den praktiska personliga anslutningen till det
ojemförligt höga sedliga och religiösa ideal, som står framför oss i vår religionsstiftares
personlighet. Vi hade förestält oss, med stöd af den heliga skrifts eget intyg härom,
att ett lif i Kristi anda, i ärligt uppsåt och oegennyttigt sträfvande i det sannas och
godas tjenst, betydde mera för afgörandet af frågan om vår ställning till kristendomen,
än den omständigheten, huruvida vi tro eller icke tro på »en personlig djefvul» o. s. v.
Vår åsigt var, med ett ord, den, att kristendomens tyngdpunkt ligger i viljans beskaf-
fenhet, i det praktiska sträfvandet, icke i något som helst teoretiskt försanthållande.
Nu framträder en dansk teolog med det budskapet till svenska nationen: »bekännen
eder till tron på djefvulen, eller vi betrakta eder såsom rätt och slätt moderna hed-
ningar!» — — Skulle dessa hans ord finna genklang i Danmark, »då har den danska
kyrkan i sanning åtskilligt att lära utaf den i vårt broderland blott alltför litet kända
nyrationalismen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
