Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - En dansk teolog och hans »makalösa upptäckt». Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 FRAMTIDEN. 1’JERDE ARGANGEN. 1871. OKTOBER.
men, än den innevarande. Kyrkomötets ordförande har haft otur:
han har missräknat sig pä tiden, alldeles såsom Pio Nono miss-
räknade sig, dä han hoppades finna jordmånen mottaglig för ofel-
barhetsdogmens utsäde. Det motsatta inträffade, såsom vi alla
veta: kränkningen af förnuftet, uppdrifven till sin höjdpunkt, blef
gnistan som tände den eld, hvilken nu hotar att lägga St. Petri
hus i aska. Hvad infallibilitetsdoktrinens vanvett åvägabragt inom
den katolska kyrkan, skall måhända uträttas inom den nordiska
kyrkan af den utaf våra ortodoxer ömt omhuldade diabolismen.
Det synes oss vara en märklig ödets lek, detta, att upptuktelsen åt
nyrationalismen, med anledning af dess »otro» i fråga om djef-
vulen, utdelats precist samtidigt med ett inom den europeiska litte-
raturen pågående storartadt korståg mot denna gamla medeltids-
vidskepelse, företaget i afsigt att bortjaga Belzebub och hans an-
hang ur nutidens kristna tempel. »För vår tids bildade smak är
djefvulen en i högsta grad skuggartad varelse», skref för några
månader sedan en engelsk författare1). Om Danmarks teologer
ännu ej hunnit vänja sig ifrån tron på spöken, så få de finna sig
vid att det nittonde århundradets genius gäckande tillropar dem
genom skalken Mefistofeles’ mun:
»Die Cultur, die alle Welt bedeckt,
Hat auf den Teufel sich erstreckt:
Das nordische Phantom ist nun nicht mehr zu schauen,
Wo siehst du Hörner, Schweif und Klauen?»
’) Jmfr. uppsatsen »The Literature of Diabolism and Witchraft» i Westminster
Review, Januari 1871. — Denna intressanta afhandling har blifvit lagd till grund för
en uppsats om »Diabolism och öfvertro» i den af hr C. F. Bergstedt utgifna vecko-
skriften Samtiden, N:o 16, der framställningen afslulas med följande behjertansvärda
ord: »Äfven den flyktigaste blick på den diaboliska litteraturen, sådan den i om-
fattande och högst lärorika arbeten ligger inför vårt tidehvarf, är nog till att ådaga-
lägga, huru denna för hela vår bekännelses ande oväsentliga och för dess innersta
kärna nästan främmande dogm, ända ifrån dess första dunkla begynnelser till dess
mest fulländade utveckling, är upptimrad af de bräckligaste och knapphändigaste ele-
menter, hemtade från den forntida myten, från medeltidens andliga och kroppsliga
eländen, från laster, sjukdom, bedrägerier och brott, för hvilka vår tid måste känna
en helsosam rysning. Från den dag då den kritiska forskningens renande vind bör-
jade blåsa genom den menskliga tankens arbete, och den analytiska vetenskapen för-
jagade de tjockaste dimmorna kring naturens efter eviga lagar inrättade ordning, föll
den falska spiritnalismens konstigt hopfogade system i’, spillror, och det är livarken
möjligt eller med menniskans sanna bästa förenligt att vidare försöka upptimra det.
Det är ingen sann liberalism att fördraga fördomar och iugen välbetänkt mennisko-
kärlek att söka qvarhålla dem. Det fins andra och renare källor att hemta tröst och
uppbyggelse uti för sig sjelf och sina medvarelser och det kan förtjena i detta afseende
erinras, att det fins ett helt evangelium i Nya Testamentet som icke innehåller ett
ord om djefvulsutdrifvelser från besatte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
