Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, oktober - En dansk teolog och hans »makalösa upptäckt». Af Carl von Bergen - Anmälningar - Gabriel Anrep, Svenska slägtboken. Af —rn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. OKTOBER.
det saas paa Himlen funkle.
Og ses det skal ved Nordens Pol,
ej blot i Kroppens Pige:
Midsommerens den bolde Sol
vil ej for Midnat vige!»
Carl von Bergen.
Anmälningar.
Svenska slägtboken utgifven af Gabriel Anrep. Första
bandet, första häftet. Stockholm, Ivar Hæggstrôm, 1871.
Hela bandet 6 rdr.
Ingen sats kan vara vissare än att Europa med säkra steg
går mot folkväldet i stat och samlif, att folket allt mer blir den
medelpunkt, hos hvilken odlingen kommer att samla sig, och der
framtidens många vigtiga frågor skola få sin lösning.. Otaliga
tecken tyda härpå för den, som ej vill alldeles tillsluta ögonen.
Vetenskapens utveckling hos samtiden lemnar det icke minsta be-
viset härför, derigenom att han allt mer blir folklig både till ämne
och framställningssätt. Deraf denna hittills ej anade fart som vissa
arter af vetande tagit, medan andra småningom men säkert aftyna
och dö. Fornforskningen, läran om folkets, de djupa ledernas
början och forntid, odlings- och konsthistorien, berättelsen om detta
folks utveckling, och de stora följderna af de tysta krafternas
vexelverkan, naturvetenskaperna och deras tillämpande grenar, som
lärer folket begripa och begagna naturen — se’ der företrädesvis
nutidens vetenskaper och i än högre grad framtidens. Äfven de
gamla lärorna få med eller mot sin vilja jemka sig efter tidens
kraf; och så upplefva vi, bland annat, hos oss den företeelsen, att
den vigtiga genealogiska forskningen, som hittills, åtminstone i
offentlighet taget, endast sysslat med kungliga kronor och högtidliga
vapensköldar, modigt tager ett stort steg fram genom att börja
sitt arbete äfven bland de »ofrälse» stamträden, ransaka gamla och
unga slägtens bedrifter i odlingens tjenst, uppfriska minnet af
det folk, som våra bördor bar
långt före våra dar.
Det är också ett tidens tecken, så godt som något annat; och än
mer betecknande för den fredliga hållning, som vår svenska ut-
veckling så skönt iakttager, är att samme man, som för ej länge-
sedan slöt det omfattande värfvet med Svenska adelns ättartaflor,
nu stält sig i spetsen för det än mer vidt utseende som framträdt
under namnet Svenska slägtboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
