Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 3. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTAKADEMIERNAS BESTÄMMELSE OCH FRAMTID. 417
hänga sig vid glider färden; för den, som bief en ursprunglig ådra
i den tyska konsten, stod hon som ett hinder, hvilket kunnat dämma
loppet och tvinga ådran att rinna ut öfver plattmarken.
Om således akademien på ett nog otillfredsställande sätt be-
tjenat staten med konstverk och icke heller visat sig lämplig för
den sanne konstnärens verksamhet, så kan ock ifrågasättas huru-
vida hon verkligen befrämjat konstodligen. Det är obestridligt
att konstproduktionen tilltagit ansenligen, sedan hon begynt be-
drifvas regelmässigt som en offentlig angelägenhet. Vid sidan af
det myckna de fria konsterna frambragt för statens räkning, i gen-
gäld för kost och skydd, ställer sig en oöfverskådlig massa afverk,
som de utsändt bland allmänheten. Räknadt efter qvantiteten är
det visserligen en blomstringsperiod, i hvilken de inträda, alltefter-
som konstinstituten inrättats i de skilda länderna. En enda Pa-
riserexposition i våra dagar har mera nytt att uppvisa, än hvad
Rafaels samtida frambragte kanske på fem, Rembrandts eller Ru-
bens kanske på tio år. Och denna tillväxt, hvartill dessutom
andra samverkande orsaker bidragit, har visserligen också sina
goda och glädjande sidor. -Det utgör alltid ett framsteg, att för-
mågan att handtera konstens framställningsmedel, att i färger och
former återgifva gestaltverlden, blifvit sålunda allmännare spridd,
och det måste väl äfven räknas som ett tillskott i den allmänna
bildningen, att man i vidare kretsar lärt sig älska sådana afbild-
ningar, men ifall denna spridning i någon mån gått på bekostnad
af en originel och snillrik tolkning utaf lifsföreteelserna, är förde-
len köpt med en långt större förlust. Det vore visst fåfängt i
att hoppas, att i hvarje konstens verk hennes framställningsmedel
blefve brukade blott till detta höga mål. Under hennes lyckligaste
dagar hafva bristfällige eller svage idkare funnits, som förmått be-
gagna dem allenast till härmning af mästarens eller naturens verk
I konsten såväl som allt menskligt finnes en gradation af förträff-
ligheten, hvilken man ej kan häfva eller förneka. Men endast det
inspirerade, det som bjuder oss något af denna »transfiguration»
af tingen som kallas idealisering, är den del af konsten som ger
henne sitt beriktigande och för hvars skuld det mindre fullkomliga,
det bristfälliga och svaga får existera, såsom undantagen ifrån re-
geln. I och för sig har denna senare del intet berättigande, äfven
det mest virtuosa användande af framställningsmedlen är utan
denna tolkning ändamålslös, och frågan gäller således, huruvida
det akademiska systemet befrämjat snilleverksamheten eller blott
den tekniska färdigheten.
Framtiden. Band 6. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
