Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 3. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTAKADEMIERNAS BESTÄMMELSE OCH FRAMTID. 4^0
nedlagt densamma i en mästerlig teknik. Pä grund af frändska-
pen är det sannolikt, att lian hos den fritt valde mästaren äfven
finner den sympati, som är sä vigtig vid ifrågavarande vexelverkan;
åtminstone finner han i mästarens, med hans eget homogena sätt
att uppfatta och arbeta det lefvande föredöme, hvarur hans origi-
nalitet hemtar hvad den behöfver. Sä orimligt det nu är att den
officiele professorn skall kunna bjuda en sådan frändskap, långt
mindre en sådan sympati åt landets eller provinsens alla blifvande
historiemålare, eller genremålare, eller landskapsmålare, eller skulp-
törer. så rimligt är det att han stannar vid att lära dem en teknik
utan’all uppfattning. Derimot har man uti Davids atelier — den
enda som jemte Thorvaldsens i nyare tider gett exempel i stort
på äkta konstnärsuppfostran, — bevis huru den personliga led-
ningen i i atelieren kan verka lifvande äfven på ganska olika an-
lag, utan att tvinga dem mera än de naturligen och godvilligt låta
sig böja; det är en anblick, som i mycket påminner om fädrens
föredöme, hvilket i hemmet blir en lefvande regel, hvarefter bar-
nens anlag utveckla sig så olika uti likheten. Om man härvid ville
invända, att den Davidska atelieren dock, äfven den, befastat en
missriktning, röjande sig i det patetiska och skulpturmässiga hos
hans hundratals elever, så bör likväl märkas, att det här skedde
på grunden af en lefvande åskådning och öfvertygelse, sådan en
öfverlägsen ande vid personlig beröring kan meddela, och att vid
all den likhet som röjes i Girodets, Gérards, Gros’, Ingres’ och Leo-
pold Roberts formbildning, de individuela anlagen hos enhyar af
dem dock fått utveckla sig långt friare och otvungnare än vid den
akademiska rutinen är fallet. Men orsaken till likformigheten här
bör också sökas’i den omständigheten, att en enda atelier på den
tiden dominerade hela utvecklingen, hvarigenom tillfälligtvis en obe-
roende atelier inträdde i det monopol som eljest endast tillkom-
mer statsinstitutet med dess kostnadsfria undervisning, dess belö-
ningar och stipendier. Under vanliga förhållanden derimot slår
icke fel att lärjungen kan välja bland flera mästare den rätte, i
nödfall går han att söka honom i främmande land, och finner han
honom icke bland de lefvande, kan han ändtligen söka bland de
hädangångne, der så mången före honom funnit sin rätte ledare.
Det är således blott en lyckträff, om och när han finner den ratte,
men det kan icke heller vara annorlunda, ty i snillets utvecklings-
gång kan ingen omständighet vara förutsedd och beräknad. Dess
bana är en slingrande stig, som af idel lyckliga tillfälligheter öpp-
nas för denne och för ingen annan; vill man anordna dessa till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
