Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 3. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426 FKAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. NOVEMBER.
dervid märka, att statsskolan med sina resursser, att icke säga
monopol, kunnat motverka uppkomsten af stora oberoende atelier-
skolor, men orsaken ligger dock liufvudsakligen i konstundervis-
ningens egen natur. I flere brancher behöfver dessutom mästaren
ingen arbetspersonal för egna arbeten, han kan icke på detta sätt
göra sin läraremöda betald, och föredrar då, om det så skall vara,
att meddela elementen i skolan imöt en fast lön. Så hafva
oppositionsmännen slutat med att blifva professorer och direktörer.
Och imellertid är det dock uppenbart, att konstskolan icke kan
inviga någon i utöfningen af en konst, utan, der hon det försökt,
verkat förlamande på anlagen. Men denna motsägelse skulle dock
icke vara svår att lösa, om man blott, afstående från alla anspråk
på att meddela den specifika konstnärsbildningen, ville inskränka
sig uppriktigt och ärligt till att meddela endast den triviala för-
beredelsen, eller, med andra ord, till det som verkligen skolmässigt
kan bibringas. Man borde blott stanna vid den punkt, der den
ideala uppfattningen begynner utvecklas hos elever, öfverlåtande åt
honom sjelf hvad derefter följer, och förbehållande åt skolan för-
utom hjelpvetenskaperna, allenast den öfning af hand och öga,
som går ut på ett troget och säkert återgifvande af tingen. Äfven
detta är väl mer än en blott mekanisk färdighet, men det är dock
icke mer än hvad en och hvar med form- och färgsinne begåfvad
elev kan uppnå, och fordrar icke heller af läraren någon särskild
uppfattning af föremålen. Den enda öfning till en ideal tolkning,
som kunde i skolan förekomma, vore öfningen efter antiken, hvars
verk nu en gång för alla innebära en så allmängiltig transfiguration,
att de rätt begagnade kunde tjena eleven till föresyn, medan der-
imot aktstycket och komponerandet såväl som de skilda konsternas
speciela teknik, målandet och modellerandet, måste bortfalla, åt-
minstone så tillvida som dessa öfningar förutsätta en viss bestämd
uppfattning af föremålet.
Men äfven med denna inskränkning, som vore nog välgörande
för de blifvande äkta konstnärerna, återstode dock en svårighet
med hänsyn till alla de andre eleverne. Kugler, som medger att
skolan icke kan dana mästaren, men imellertid vill att hon skall
slutföra hans förberedelse, glömmer att säga hvad det skall bli af
alla dem, som egt formsinne nog att genomgå hennes klasser, men
icke den begåfning som erfordras för en idealt skapande verk-
samhet. Efter den nyss angifna inskränkningen bortfölle natur-
ligtvis alla anspråk, att i skolan kunna kontrollera anlagens art
och beskaffenhet samt utgallra de rätt begåfvade från de öfrige.
Skolan vore egnad åt formsinnets utbildning i allmänhet, med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
