Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 3. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. NOVEMBER.
yrken, som tillfredsstälde lyxbehofven, några ibland dem, såsom
porslinsfabrikationen och gobelinsväfnaden, voro upptagna i regen-
ternas hägn och stälda under artistisk ledning, och för pariser-
handtverket, hvilket afgjordt beherskade marknaden, kunde i någon
mån Académie de S:t Luc verkat välgörande. Alltnog, befrielsens
timme slog äfven för yrkena i den samma stund, då alla andra
privilegier bortsopades af revolutionen. Bland de menniskans rät-
tigheter, som proklamerades den evigt minnesvärda Augustinatten
1789, ingick äfven rättigheten till arbete, sådant en hvar enligt
måttet af sina krafter känner sig vuxen för. Så försvunno med
ens dessa skrankor, inom hvilka yrkena skyddats först, inskränkts
och förtvinat sedan. Men revolutionen förhöll sig på detta område
icke blott nedrifvande; hon lade med sitt Conservatoire des arts
et métiers första grunden till det nya skick som borde efterträda
det gamla. Steg för steg blefvo under kejsardömet och restaura-
tionen en mängd anstalter inrättade i Lyon, i Lille, i Douai, men
i synnerhet i Paris, der konservatoriet försågs med en särskild
skola af Napoleon I, arrondissementena med egna teckningsskolor
af Juliregeringen, allt till förmån för dessa yrkeskonster, hvilka
man i tiden ej velat unna en egen undervisningsanstalt. Staten
insåg att om han borttagit skråen, så ålåg det honom att ge något
bättre i stället, och så gaf han dessa skolor och dessa museer af
mönster och modeller, hvilka så väsentligen bidragit att under
vårt århundrades förra hälft hålla konstindustiien som ett slags
speciel tillhörighet för Frankrike.
Men detta skick var blott en förberedelse till den utveckling,
som under de två årtiondena efter den första internationela expo-
sitionen 1851 försiggått på konstindustriens gebit. Den franska
regeringens åtgärder, så fruktbringande på sin tid och medan
Frankrike var utan medtäflare, te sig som ganska oansenliga i
jemförelse med de nät af teckningsskolor och de delvis kolossala
museer, hvilka uppstått främst i England, Sydtyskland och Öster-
rike, under det att dessa länder med väldiga språng kastat sig in
på den konstindustriela marknaden. Sedan sakteligen skråen upp-
lösts öfverallt på kontinenten, uppkommo ett stort antal större och
mindre undervisningsanstalter, dels för något specielt yrke, dels
för en grupp af sådana, hvilka alla afse, att bibringa konstnärlighet
åt industrien. England ensam räknar öfver hundra sådana skolor
af de mest olika dimensioner med mer än 90,000 elever för året.
Och följden af denna rörelse, som snart nog återverkade på
Frankrike, har varit ej blott en hastig utveckling af konstindustrien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
