Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 3. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTAKADEMIERNAS BESTÄMMELSE OCH FRAMTID. 429
utan, hvad vigtigare är, ett säkrare och gedignare formsinne i dess
produktion.
Med denna konstindustriens frigörelse, dess öfverlåtande ät
konkurrensen och deraf följande förädling, har konstodlingen öfver-
hufvud inträdt i ett nytt stadium. De förhållanden, som uppkommo
i följd af skilsmässan på sextonhundratalet, det system, som
uppgjordes för de fria konsternas befrämjande under regeringens
vård, hafva förlorat sitt berättigande, när nu dessa återfunnit sitt
naturliga hägn i de frigjorda yrkena. Hvad först och främst upp-
fostran vidkommer, är det väl svårt ännu att ange en viss plan i
de konstindustriela högskolornas, South-Kensington muséets, det
österrikiska muséets eller den Krelingska skolans organisation.
Under det man med ansträngd ifver söker efter den bästa metoden,
förete de ännu en ganska olikartad karakter. Det torde dock
redan vara af erfarenheten bevisadt, att dessa anstalter göra klokast
i att icke vilja inom skolan slutföra mästarens utveckling. Äfven
här öfverlåtes lämpligen praxis åt de enskilda ateliererna, medan
skolans sak är att meddela den gemensamma grunden för all konst-
industriel verksamhet, och denna år åter, förutom hjelpvetenska-
perna, formsinnets utvecklande genom teckning efter natur- och
konstföremål. Huru än undervisningsföremålen förändras, är detta
dock väsentligen samma grundval som den, hvilken ofvan fordrades
för inträde i den egentliga konstnärsateliern. På denna elementar-
undervisning har man i det österrikiska museets skola låtit följa
en specialundervisning i trenne klasser, en för yrken som hafva
sin teknik i arkitekturen, en annan för yrken grundade på bild-
huggarkonstens, en tredje för yrken grundade på måleriets teknik,
och det är sannolikt, att denna anordning skall med tiden blifva
den allmännaste. Det är då uppenbart, huru nära konstindustri-
skolan kommer det mått af förberedande skolmässig undervisning,
som kan vara gagneligt för den fritt skapande konstnären.
Att konstindustriskolan kan så organiseras, att hon kan lämp-
ligen öfvertaga äfven dennes förberedelse, lider intet tvifvel, äfven
om man icke vill anse den anstalt, Kreling uti Nürnberg nu i
tjugu år upprätthållit, såsom ett afgörande bevis. Det afgörande
är, att konsternas samlefnad blifvit nära på återstäld och att man
dermed återkommit till insigt af att i all konstnärlig verksamhet
är blott ett och samma formsinne som verkar på ett olikartadt
innehåll. Hvilket afstånd än må synas mellan förskönandet af de
brukbara tingen och att ge skön gestalt åt menniskans högsta
idéer, har man funnit likartade styllagar och samma principer
gällande för skönheten. Ju flere arter konstindustrien utvecklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
