Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 3. Af C. G. Estlander - Några röster om skandinavismen. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA RÖSTER OM SKANDINAVISMEN. 433
skap, den lofvärda täflan och det inbördes stöd, som afsågs med
dessa samfund, men som försvunno ur statsinstituten. Till dessa
fördelar kommer ytterligare den ömsesidiga garantien genom un-
derstöd- och pensionsföreningar. Den hastiga utvecklingen af
dessa fria föreningar har redan till fullo ådagalagt, att associatio-
nen, så fruktbärande för den industriela verksamheten, afger, rätt
begagnad, äfven för konsten det yttre skick, som skall efterträda
det akademiska systemet.
Men den sanna måttstocken, hvem skall väl upprätthålla den,
om regeringen tar bort sin hand? Jag svarar: Må man först visa
att det är det ideala uppfattningssättet och icke fastmer en teknik
utan all originel uppfattning, som af statsinstituten upprätthållits
och utbredts. Den sanna måttstocken skall man finna, der den
alltid funnits och alltid bort sökas: uti den snillrike mästarens
atelier, så snart blott dennes utveckling i tid emanciperas från
skoltvånget. För de lyckliga anlagen är nog sörjdt genom en
offentlig undervisning som går ut på att höja formsinnet hos
nationen öfverhufvud och särskildt formförmågan i all konstnärlig
produktion. Sedan kan snillet så mycket hellre öfverlåtas åt egna
krafter, som dessa, om det gäller, numera ega ett fruktbart verk-
samhetsfält inom den omgifvande konstindustrien. Den samme
gifvare, som sörjt för anlagen, skall nog i sinom tid leda den
begåfvade till en höjdpunkt, derifrån hans verk evärdligen stråla
i all tid och inför allt folk.
C. G. Estländer.
Några röster om skandinavismen.
The Edinburgh Rcvieiv, Juli, 1871: Scandinavian Politics. Revue
des deux Mondes, 1 Febr. 1870: Les nouveaux dangers du Nord
et le scandinavisme par A. Geffroy. Tre skandinaviska upp-
satser af G. K. Hamilton. Lund 1870.
Ingenting är mera vanligt, än att de närmast intresserade
deltagarne i en politisk idés utveckling, när den ej längre pådrifves
af stora, historiska händelser, utan blott småningom, med lång-
samma och obetydliga steg arbetar sig fram, dels förbise dels
Framtiden. Band 6. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
