Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Några röster om skandinavismen. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. NOVEMBER.
glömma att hopsummera de små resultaten, och derför föreställa
sig, att ett stillastående eller till och med en återgång inträdt,
ehuru för den mera uppmärksamme betraktaren rörelsen fortgår i
samma riktning som förut, om än tyst och sakta. När sedan en
mera ingripande, i någon mån epokgörande tilldragelse inträffar,
från hvilken man, såsom från en höjd, kan kasta en omfattande
blick tillbaka, förvånas man vid att på en gång upptäcka alla de
många, förut ej påaktade, smärre företeelser, som nu med ens
sluta sig tillsamman i ett stort faktum, ett betydande resultat.
Detta kan med andra ord uttryckas så, att det midt under hvar-
dagshändelsernas förlopp är svårt för deltagarne att vinna ett
historiskt perspektiv: dertill fordras något tidsafstånd. Skandina-
vismen befinner sig för närvarande i ett sådant skede af blott
skenbar hvila, hvarunder arbetet oafbrutet fortgår med små och
derför, såväl för motståndarne som för otåliga eller ljumma vänner,
omärkliga frukter. Väl är frågans politiska sida trängd i bak-
grunden, men den materiela samfärdseln växer för hvarje dag och
likaså den litterära förbindelsen. Redan för ett årtionde sedan lät
den förres raska utveckling »den första mellanrikslagen» (13 Juni 1861)
af ett trängande behof påkallas; och i det senare hänseendet,
hvilken skilnad mellan nu, då man med fog kan tala om en
samfäld nordisk litteratur, och den tid, för föga mer än trettio
år sedan, då en svensk tidning {Freja, 1837, N:o 21) med uppenbar
förundran omtalade, nästan som en kuriositet, att »ett litterärt
företag af en egen natur sedan förliden höst varit å bane»,
nämligen den Unionskalender, hvartill dr Ekbohrn och pastor
Sten Stensen Blicher vid ett sammanträffande i Göteborg uppgjort
planen.
Men om de, som befinna sig å sjelfva skådeplatsen, ej ha öga
för det rundt omkring dem utan allt buller fortgående arbetet,
märka dock de, som från något afstånd åskåda detsamma, att det
ej afstannat. Sålunda händer det att, sedan meningsutbytet om
hit hörande frågor tills vidare upphört i den skandinaviska pressen,
de fortfarande diskuteras i den utländska. Den mindre omedelbart
intresserade och mera opartiske, främmande åskådaren har ej,
såsom stridsmännen för och imot inom sjelfva de nordiska län-
derna, låtit sin blick förvillas af ett skenbart afbrott, eller i miss-
gynnande tidsomständigheter, som åter hastigt kunna förändras,
funnit någon giltig anledning att tvifla på riktigheten af grund-
satser och syften, som uppbäras af en lång historisk utvecklings
och erfarenhets oförtydbara mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
