Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Några röster om skandinavismen. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA RÖSTER OM SKANDINAVISMEN. 443
politisk nödvändighet» eller, såsom den engelske författaren säger,
att valet är imellan ett förenadt Skandinavien och en delning
mellan dess tvenne eröfrande nabomakter.
Det är blott allt för sant och bör ej döljas, att ännu ej i
något af de nordiska länderna den allmänna meningen bland de
politiskt tänkande vunnit denna klarhet och stadga. Det är derför
för dem, hvilka härutinnan vunnit en lefvande öfvertygelse, en
pligt att efter förmåga bidraga till ämnets belysning, att till gransk-
ning upptaga de små betänkligheter, som nyss antyddes, och oaf-
låtligt framhålla de stora hufvuddrag, som för de förres skull
vanligen glömmas. Uppfyllelsen af denna pligt borde motståndarne
en gång kunna lära sig att betrakta såsom värd att bemötas med
någon ting annat, än hån och förvrängningar eller en tystnad,
som ser ut såsom svarslöshet. Men om detta ännu är för mycket
begärdt, kunna vi måhända af dem, som vilja bilda sig en på
eget öfvervägande af grunderna för och imot stödd åsigt, påkalla
någon uppmärksamhet för den ströskrift, hvari utgifvaren af den
numera afslutade Nordisk Tidskrift, hr Gr. K. Hamilton, samlat
några der förut intagna uppsatser, hvari författaren först redogör
för den nordiska enhetstankens hufvudgrunder och invändningarna
derimot, derefter betraktar grundvilkoren för denna tankes genom-
förande, samt slutligen uttalar sig om Skandinaviens ställning till
det — då denna sista uppsåts nedskrefs — nyss utbrutna kriget
mellan Frankrike och Tyskland. Denna framställning af en bland
det nordiska enhetsarbetets skickligaste och mest verksamme måls-
män, sakrik och väl genomtänkt, anbefalla vi åt alla dem, som ej
framför allt äro rädda om sin förutfattade mening och derför
rädda för motskäl.
I en punkt måste vi dock motsäga den ärade författaren, då
han nämligen vill göra gällande, att ett å 1869 års riksdag väckt
förslag om statens ingripande i den svenska kolonisationen i Amerika
hade bort väcka »nationel hänförelse» och ej lemnas å sido, innan
man åtminstone försökt en tillfredsställande lösning. I det öde,
förslaget rönte, skönjer författaren ett exempel »på likgiltighet för
det nationela». Vi måste bekänna, att detta författarens intresse
för planen att bilda en skandinavisk stat på den nordamerikanska
kontinenten högeligen öfverraskat oss. Vi hade ej väntat, att från
det hållet få höra yrkandet om tillämpning af en specifikt gertna-
nistisk teori och fordran, som eljest, så vidt vi förnummit, drabbats
af ett strängt klander. Att den, som frivilligt öfvergifver foster-
jorden, för att söka sig ett annat hem, äfven bör omfatta detta
såsom sitt verkliga fädernesland, mot hvilket han af själ och hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
