Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet, november - Fornminnenas återuppväckelse i nordens litteratur. 1. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNMINNENAS ATERUPPVÄCKELSE I NORDENS LITTERATUR. 453
hvarje ytterlighet har sin gräns; och genom formen skulle tiden
omsider leda sig tillbaka till innehållet.
Lagen om »arbetets fördelning» var ännu icke tillämpad i ve-
tenskapens verld l)- "De mænd, der samlede på antikviteter, havde
tillige et naturaliekabinet; det som forst satte dem i bevægelse var
videnskabens laveste drivefjæder, nysgærrigheden, der især vaktes
ved det usedvanlige, det frappante. Med forundring og studsen
så de på naturen, og kunde ikke forstå den ; de levede for en stor
del i det gamle testamentes under og det nys mirakler; kunska-
ben om himlen og dens betragtning var kun nyfodt; og de har-
moniske låve i Guds underfulde verden havde de ingen anelse om.
De samlede og så især på naturens vanskabninger, der selv for
lægerne havde noget tiltrækkende. Og lige så lidet som de kunde
læse naturens runer, begribe, hvorfor en komet viste sig på him-
len eller hvorfor en kalv blev fodt med to hoveder, lige så lidet
kunde de tolke det gamle Nordens guder. Næsten alt måtte gå
ud på at samle; lutter enkeltheder måtte der forst til; få eller
ingen kunde forbinde dem. Men derfor skal vår ærbodighed ikke
være mindre for de mænd, som gik ad de ubetrådte veje og brode
ny baner der, hvor vi nu gå med tryghed.»
Den lärda tiden har man med skäl benämt denna tidrymd i
litteraturhistorien (omkr. 1560—1710). Men det är icke lärdom i
ordets bästa mening, hvarom här är fråga, utan mångkunnighet,
kunskap om en mängd olika ting, som icke hållas i hop af idéens
enande och ordnande band. Vetenskapen skall göras till träl-
qvinna af de på förhand uppgjorda teologiska systemen ; men dessa
äro öfvergifna af sjelfva den gudomliga idéen derföre, att de vilja
fjettra i bokstäfver det, som alltid måste röra sig fritt »i anda och
sanning», om det skall röra och värma hjertat, trons boning. Den
kristna tron hade af Luther blifvit frigjord från påfvens ok: det
är den största och oförgängligaste delen af hans verk. Men der-
efter hade han tyvärr bragt tron under statens ok: denna sista
del af hans verk skall och måste omgöras. Frikyrkan och tros-
lifvets pånyttfödelse är framtidens mål.
Under denna öfvergång från kyrkostat till statskyrka hade re-
formatorerna imellertid nödgats stödja sig icke endast på furste-
makten utan också på folkmakten. Dessa två makter gjorde näm-
ligen då gemensam sak imot adelsväldet och det katolska prester-
’) Vi hänvisa till N. M. Petersens utmärkta teckning af »Aldgranskningens be-
gyndelse» (Lit. hist. III s. 430—460), som har varit författaren af denna afhandling
till mycket gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
