Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - 1. Olikheten i rättigheter och skyldigheter samhällsklasserna emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:
;
(IT
HE
i
;
&
4 TILLSTÅNDET I FRANKRIKE FÖRE REVOLUTIONEN 1789.
Ludvig XIV:s (1643—1715) Frankrike; det låg sanning
; hans stolta sats: "staten det är jag”. Och genom att
hänsynslöst ta folkets krafter i anspråk, genom en klok
blandning af list och våld hade han sett sig I stånd att
trotsa och besegra eller åtminstone motstå det öfriga
Europa. I hans person intog Frankrike obestridt främsta
platsen bland staterna i Europa och forfor att inta denna
plats äfven under hans efterträdare, fastän de ej förstodo
att som han uppbära och tillgodogöra sig denna första plats
; staternas råd. Och denva ledande ställning sträckte sig
ej blott till de politiska förhållandena; äfven i fråga om
konst, smak, moder, lefnads- och tänkesätt togos öfverallt
i Europa föredömen och lagar från Frankrike. Men trots
denna lysande yttre ställning var dock Frankrike besvärat
af samhällslidanden, som gjorde storheten mycket osäker;
knapt någonstädes hade missförhållandena nått en sådan
höjd som i detta Iand. Atminstone voro de säkerligen
ingenstädes så djupt kända som i Frankrike.
1. Olikheten i råttigheter och skyldigheter
sam hällsklasserna emellan.
Man kan förstå, hvad revolutionens tal om och kamp
för jämlikhet betydde, endast ifall man känner den olikhet
i förmögenhet och i rättigheter, som förut rådde.
Alla de fördelar ett samhälle kan erbjuda i makt, an-
seende, rikedom, friheter och privilegier voro i Frankrike
delade mellan presterskapet, adeln och konungen. Det öfriga
folket hade hufvudsakligen skyldigheter. — De nämda
förmånerna äro från början alltid ersättning för tjänster,
gjorda åt samhället. Så länge dessa tjänster behöfvas och
fullgöras, är det rättvist, att de betalas. Men när sam-
hället ej längre behöfver tjänsterna, när de kanske göra
skada i stället för gagn, då blir ersättningen i särskilda
förmåner helt enkelt en orättvisa. — Att de privile-
gierade i Frankrike gjort landet stora tjänster, är oveder-
sägligt. Det hade funnits en tid, en lång tid, då prester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>