Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Konungamakten - 4. Lefnadssättet vid hofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han, som hade 477 millioner livres[1] i årliga räntor, kunde
öfverbjuda dem i prakt. Endast några få siffror för att
ge en föreställning. Madame de Pompadour, första
älskarinna, kostade Ludvig XV 36 millioner. År 1751 funnos
i konungens stall 4,000 hästar. Grefvinnan de Polignac,
drottningens väninna, erhöll 400,000 francs för att betala
sina skulder, 800,000 till sin dotters hemgift, löfte om ett
gods med 35,000 livres i ränta och 30,000 livres i pension
åt sin älskare.
Vi ha flera gånger anmärkt, att all makt i Frankrike,
all kontroll fans hos konungen. När denna i sin ställning
endast såg ett medel för egna nycker och nöjen, när han
på det hänsynslösaste missbrukade sin myndighet och intet
gjorde för att skydda undersåtarna för ämbetsmännens
förtryck och bedrägerier, när konungarna dessutom som personer
understego de blygsammaste fordringars mått, då försvann
rojalismen, fastan djupt rotad, ur franska mäns sinnen.[2]
Så hafva vi sökt visa, huru alla dessa privilegierade,
som hade alla förmånerna, i stället för att göra det
allmänna nytta hade blifvit tärande samhällselement, som
voro till skada och hinder. Men ett samhälle med
lifskraft befriar sig förr eller senare, på ett eller annat sätt
från dylik tyngande, onödig barlast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
