Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gustaf Fredrik Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odling och seder, utan ock for något eget sätt
att vara, hvarigenom hon ännu mer än genom sina
Skaldestycken, ehuru hvarken ung eller skön
bemäktigade sig dessa unga Snillen. Åtminstone
sy-iies det så af den djupa saknad, som röjer sig i
GYLLENBORGS elegi på hennes graf, der, ibland annat,
följande utrop förekommer:
- - - - j lyckans låga trälar, J ljumma
menskobröst, J små och trånga själar! Skall jag
min oro fly och söka tröst hos or? Nej - fast af
Uranie jag blotta namnet äger, Det mer än edra lif,
ert tomma väsen väger, Jag henne sakna kan och vill
ej njuta mer.
Namnet Urani synes ej oförtjent af ett Fruntimmer,
om hvilket en GYLLENBORG kunde fälla så sublima ord:
och hennes rätt dertill skulle af efterverlden kanske
mera erkännas, om hon blott genom hans verser lefde
i dess minne. Dock skulle hon troligen i sjelfva
verket blifvit, hvad hon dessutom kallades: en Svensk
SAPPHO, om hon i en yngre ålder blifvit bildad af
eii CREUTZ och en GYLLENBORG, och alltid hållit
sig blott inom kretsen af den qvinliga känslan,
såsom i dessa lena och ömma verser, hvilka jag
här åberopar såsom svarande emot de nyss anförda,
rättvisande cteras innehåll, och upplysande det fint
romantiska förhållandet emellaå dessa, ehuru olika,
ändå sammanstämmande själar:
Jag ofta dalen genomfar. Att möta der min vän:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
