Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gustaf Fredrik Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
och en sinnrik öfverskrift, - likväl icke nog ledig
och mångtonig, för att i en lång berättelse ej trötta
örat och liksom sofva uppmärksamheten. Men jag vet
mången ? som ej kan skandera MILTON eller KLOPSTOCK,
och likväl med förtjusning läser dem båda. Med ett
ord, utan att uppväga förtjenster-na mot felen i
den Svenska Epope’n, hvilket ej anstår mig, eller
är i min förmåga, tror jag, att detta Poem både
är nog rikt på skönheter af ett inhemskt och nytt
slag, och har nog intresse för en Svensk, blott i
historisk och patriotisk hänsigt, för att icke någon
orsak till den svagare uppmärksamhet, det väckt,
bör sökas äfven hos läsarne sjelfve. Hvarje längre
och allvarligare skaldestycke anses med köld och med
otålighet af ett folk, som under ett strängare klimat
bundet vid lifvets mödar och bekymmer, då det någon
gång lemnar sig åt en ädlare njutning, än de yttre
sinnenas allena, vill träffas hastigt och lifligt,
antingen af satirens och löjets udd, eller af känslans
högsta flygt, eller af passionernas raseri, eller af
inbillningens lättaste lekar.
Mellan dessa större arbeten inströdde GYLLENBORGS
sångmö flockar af Fabler, som genoili sin moraliska
halt och sitt anspråkslösa behag skola både förnöja
och gagna det uppvexande slägtet, ehuru de för oss
sakna nyhetens retelse; ty hvem har icka redan i sin
barndom gjort den första intressanta bekantskapen
med de Esopiska djuren? En märkvärdig anmärkning
gör författaren sjelf om sin öfvergång till detta
skaldeslag, "Jag uppr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
