Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
dras område, att begäret får dömma och
inbillningen göra slutsatser, att förståndet vill
förklara, hvad blott sinnet kan känna, och förnuftet
begripa, hvad blott tron kan fatta. Derför
ansåg han nödigt, att först noga bestämma, hvad
till hvarje själens förmögenhet och förrättning hör,
och sedan visa, huru förvillelserna uppkomma
genom förblandningen af den enas och andras
tillhörighet. Dervid i synnerhet beviste han det,
som en sednare Lärare i filosofien hos honom utmärker,
neml. »att han ägde i högsta grad det man
kallar naturligt bon-sens« *). Dermed ville
dock Boethius för ingen del bestrida honom den
djupare blick, som tillhör en icke blott praktisk
filosof. Tvertom tillägger han honom den förtjenst,
att hafva spridt ljus i flera mörka ämnen, och
gifvit anledningar att tänka, som man fåfängt
söker i vanliga författares skrifter. Ja,
han sätter honom främst ibland Cartesianerna,
i det han för Malebranches djupsinniga spekulationer
föredrar Rydelii »mer granskade varsamhet och hans
bemödande att lämpa sin lärobyggnad till så många
verkligt nyttiga ämnena »^ Detta omdöme fällde
Boethius på en tid, då han ännu var tillgifven
icke endast Lockes, utan Helvetii lära.
Kanhända skulle han i en sednare tid gjort
Rydelius ännu större rättvisa.
Hvad som alltid gör den svenska filosofen, en stor
heder, är, att han hvarken af den sensuela
*) Boethius 1. c. p. 22. **) 1. c. p. 19, 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
