Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
ensidigheten eller de idealistiska ytterligheterna
lät förleda sig ifrån den ståndpunkt, han så lyckligt
valt, för att derifrån låta sina unga åhörare vända
sin blick åt alla sidor, och uppfatta de sanningar,
som alltid blifva stående, då systemerna falla, och
falla just derföre, att de ifrån dem afvikit. Dock
var hans filosofi icke eklektisk i ordets tadelvärda
mening; ty långt ifrån att vara en snart förvissnande
knippa af sammanplockade satser, uppväxte hon genom
egen kraft till en fruktbärande krona ifrån den
lefvande roten för all sann filosofi, som alltid står
qvar, och skjuter beständigt nya och friska telningar,
ehuru många dö bort, utan att bära någon frukt.
Om han dervid icke kunde, eller ens böd till, att
upplösa de stora problemenia i filosofien: insåg han
likväl framför många andra i hans tid hvad som brast
i alla äldre nyare försök att upplösa dem, och hvad
som förut borde ske, innan något fullkomligt system
kunde påtänkas. Högst märkvärdig är hans åsigt af
filosofiens dåvarande tillstånd, och den saknad
han dervid yttrar af det han kallar förnuftets a
b c eller philosophia prima, »en disciplin, säger
han, som uppsöker, i ordning och beredskap ställer,
och förfäktar våra djupaste grund-idéer och eviga
grundsanningar." De tvenne frågorna, som föranledde
den Kantiska kritiken, neml. hvad vi utifrån kunna med
våra sinnen erfara, såsom verkligt, och huru långt vi
inifrån kunna gå med våra idéer: frågorna, säger jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
