Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Gabr. De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Som enskilt person betraktad, hör han till de
menniskor, dem naturen och lyckan synas täfla att
utmärka, för att blottställa deras svaghet, och hvilka
det allmänna omdömet, förblindadt af deras glans, en
tid upphöjer vida öfver deras förtjenst, och en annan
tid nedsätter långt under den, liksom för att hämnas
öfver sitt misstag. Hans rådande begär var att synas:
derför trädde ock alla hans fel, jemte hans dygder,
i dagen; och verlden, en gång uppmärksam på de förra,
glömde de sednare. Äfven hans svagheter torde dock,
vid en närmare bekantskap med hans person, vinna en
mildare dom, genom sitt nästan nödvändiga ursprung
ifrån det smek af lyckan och äran, hvarmed hans
ungdom, ja redan hans barndom, framställdes att lysa
och behaga.
Riks-Cansleren, och till slut Riks-Drotzet, Grefve
Magnus Gabriel De la Gardie, föddes den 15 Oct. 1622 i
Revel, der hans fader, Riksmarsken Jakob De la Gardie,
då hade sitt säte såsom Ståthållare öfver Estland,
för att ännu efter slutad fred, vaka öfver de gränsor,
hans svärd utvidgat: sjelf liksom en fästning genom
sitt blotta namn, som var så fruktadt af Ryssarna,
att de satte det i Litanian ibland pest och hagel och
andra landsplågor. Hans moder var den, för sin skönhet
och Gustaf Adolfs kärlek till henne, namnkunniga Ebba
Brahe. Genom sin farmoder, en naturlig dotter till
Konung Johan III, var han befrydad med det Kongliga
Vasa-Huset, och bar den tredje Gref-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
