Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nesland. Sedan de åter uppbyggt Upsala afbrända
Domkyrkotorn, för hvilket ändamål de voro komne i
riket, förtrodde Konungen dem att sätta i nytt stånd
Forsmarks bruk: hvilken egendom de sedermera under
drottning Christinas regering fingo af kronan inlösa.
De Geer, sedan han af dessa sina landsmän hade erfarit
att i Sverige funnos ypperliga jerngrufvor, samt ymnig
skog och för bruksrörelsen tjenliga vattendrag och
strömfall, fattade en stor plan, och erböd den yngre
brodren Wilhelm De Besche förmånliga vilkor, om han
der ville skaffa honom någon till bruks-anläggningar
lämpelig lägenhet. De Besche föreslog Finnspång.
Denna nu genom sina ansenliga jernverk, sin präktiga
byggnad och sin romantiska park utmärkta egendom
var då ett obetydligt kronobruk med en liten så
kallad masugn, hvari bergsmännerne förrättade sin
månadsblåsning. Men sedan De Geer blifvit underrättad
om dess naturliga förmåner, erböd han, för dess
begagnande, åt Svenska kronan en så ansenlig
pantskilling, att han vann sin afsigt. Frågan
var af den största vigt; ty den angick icke blott
bruksgården, utan hela det så kallade Finnspångs
län: som inbegrep Godegårds, Tjellmo, Regna, Skedevid,
Hellestad, Risinge och Wånga socknar. En så
vidsträckt förpantning, hvartill innan kort flera
kronogods i Upland tillkommo, förutsätter hos
De Geer en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
