Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penningetillgång och hos regeringen vigtiga skäl, att åt en
utländning öfverlåta så vidsträckta landstycken. Dessa
skäl hade den lika förståndige som driftige köpmannen
i ett bref till Gustaf Adolph framlagt på ett sätt,
som öfvertygade Konungen om den stora nyttan deraf
för Riket.
Denna afhandling, som slöts 1618 (d. 14 Aug.), ehuru
pantbrefvet icke utfärdades förr än det följande
året (d. 12 Oct.), gör epok i Svenska Bergverkens
historia. Ifrån den tiden begyntes i Sverige en ny
bruksrörelse, som icke endast ökade tillgångarne
af Svenskt jern, utan genom dess förädling bragte
det i rop och befrämjade dess afsättning i alla
verldens delar.
Utom de hamrar och masugnar, som nu i alla de utaf
De Geer förpantade socknar uppstodo, inrättade han
på Finnspång ett kanongjuteri, som ännu förser icke
blott Sverige, utan fremmande länder med detta
vigtiga krigsredskap. Redan deri fann den krigande
Konungen ett bevis, att han icke missräknat sig
i sitt förtroende till den rika Holländarn. Utan
tvifvel hade Konungens behof af penningar, som i
krig äro ej mindre nödvändiga än vapen, medverkat
till hans förbindelse med honom. Men både Gustaf
Adolph och Axel Oxenstjerna fattade för sin Bankier
allt större aktning, ju mer de lärde känna hans lika
ädla, som gagneliga egenskaper. Vida skild från allt
egennyttigt penningvingleri, beviste han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
