Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Gust. Philip Creutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Äfven i följande Antitheser finner man en naturligt
skön målning af striderna i Camillas hjerta, då man
besinnar att hon är Dianas nymf:
Hon tröstlös hade dött, om ej hans hjerta brunnit;
Hon nu förtviflad är, att hon hans hjerta vunnit. Hon
söker efter köld, den hon ej finna vill; Och ville
glömma bort, att Atis varit till. - Att undfly Atis
syn, hon sig i skuggan drar, Men straxt hon glömmer
sig och efter honom söker Och när hon Atis ser,
han hennes fruktan öker.
För öfrigt ligger ej förtjensten af detta idylliska
epos så mycket i det dramatiska af dess handling,
som i det målande af dess beskrifningar och i det
musikaliska af dess versbyggnad. Till prof af det
sednare kunde hvad stycke som helst anföras. Men
se här ett exempel af det förra, som tillika visar
det andra:
Hon ser en vidsträckt flod, som glada ängar sköljer.
Ibland sin stolta gång han bakom höjder döljer.
Men straxt han stjäl sig fram att famna om en ö;
Nu åter spegel lik han vidgas till en sjö;
Sist längst, vid himlens bryn, han minskas till
en strimma,
Der fälten blekna bort uti en ljusblå dimma.
Men ögat råkar här en mera liflig prakt. Allt ler,
allt gläder sig i denna sälla trakt. På denna klara
elf, hvars yta vädren krusa, Man ser eri täflans-ban,
der snälla båtar brusa. Förbi en hvassig strand de
stinna segel fly, Med flöjters ljufva spel och under
årors gny. Den tunga roddarns bröst af ärelystnad
gaser, När för dess snabba köl den brutna böljan
fräser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
