Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
sedan alla högtidligheter voro förbi, afreste Hennes
Konglig Höghet i slutet af Juli månad (1744), af
Ambassadören beledsagad, till Stralsund, der hon steg
om bord på ett Svenskt örlogsskepp.
I sammanhang med det höga giftermålet återstod för
Rudenschöld ännu ett ärende, som, bryd-samt i sig
sjelf, var det så mycket mer, som det syntes ligga
utom kretsen af hans befattning. Konung Fredrik
Wilhelm hade åt hvardera af sina döttrar testamenterat
en penningsumma, hvaraf de njöto endast räntan
till handpenningar. Nu var den till Sverige farande
Prinsessan berättigad att utbekomma kapitalet; och
hon uppdrog åt den Svenska ministern att hos den för
sin sparsamhet kända Konungen anmäla hennes fordran,
hvilket han ock med framgång gjorde och blef derföre
af Prinsessan belönt med 1000 dukater.
En vigtigare åtgärd, hvarom han såsom Svensk
minister anmodades, afböjde han med sin vanliga
försigtighet. Då efter Carl den VILs oförmodade död
ett nytt Kejsareval blifvit anstäldt och Hertigen
af Lothringen, Maria Theresias gemål, var enhälligt
vald, protesterade de frånvarande Kurfur-starne
af Pfalz och af Brandenburg väl icke emot valet,
men "emot proceduren och vissa formaliteter.1’
Och "som Westfaliska freden i den delen förmentes
hafva blifvit öfverträdd, så åstundade begge, att
Sverige såsom garant af samma fred ville göra deremot
föreställningar/’ Men som Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>