Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Wilhelm Wargentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
som den ej syntes komma öfverens med hypotesen
om ljusets hastighet, så förkastade de sjelfva
hypotesen. De kände icke, ej heller har någon annan
efter dem kunnat visa af hvad beskaffenhet den
ojemnhet är, som uti Jupiters månars gång befinnes,
förrän jag var så lycklig och upptäckte, att hvar och
en af Jupiters månar har flere särskilta och olika
ojemnheter." "De äro", säger WARGENTIN, "så med
hvarandra sammanvecklade, att det har varit svårt
att dem utreda samt hvars och ens storlek, period
samt egenskaper igenfinna. Men då det likväl har
skett, befinnes hos hvar och en måne, förutan andra
ojemnheter, en, som fullkomligen passar sig efter
Roemers hypotes om ljusets hastighet, nemligen som
rättar sig alltid efter jordens större eller mindre
afstånd ifrån Jupiter, jemväl i anseende till Jupiters
egen excentricitet, samt är hos alla månarne lika
stor. Alltså ser jag ingenting", fortfar WARGENTIN,
"som hindrar, att man ju säkert må tro, det ljuset
använder en fjerdedels timme, eller, nogare utmärkt,
16 minuter och 26 sekunder vid pass, till så lång
väg som jordkretsens hela diameter: men en solstråle
behöfver 8 minuter, 13 sekunder, att hinna ifrån
solen till vårt öga" *).
Så har en af naturvettenskapens vigtigaste upptäckter,
genom hvilken menniskans öga kan mäta de aflägsnaste
stjernors afstånd och hennes före-
*) Se WARGENTIN, Om ljusets hastighet, i
Kongl. Yettenskaps-Akademiens Handlingar för år 1744.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
