- Project Runeberg -  Fredrika Bremer : biografisk studie / Förra bandet /
49

[MARC] Author: Sophie Adlersparre, Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA INTRÄDET PÅ FÖRFATTARBANAN. 49

nu, vid författandet af Familjen H., blir hon med en känsla
af öfverraskning och växande styrka medveten om denna
sin förmåga; »den blef för mig», säger hon, »en oförmodad
upptäckt inom mig själfs.

Den tro på sin diktargåfva, som Fredrika nu fatta-
des af, fick emellertid snart en hård stöt. Då hon på
våren 1830 erbjöd sitt manuskript åt en förläggare i Stock-
holm, fick hon ett afböjande svar. Sina känslor vid detta
tillfälle har Fredrika skildrat i Petreas, då hon får sitt
manuskript tillbaka från boktryckaren med »den roliga
underrättelsen: att han ej kunde bjuda det allraminsta för
boken; icke heller själf påkosta dess tryckning».

»Således äfven denna väg stängd!» sade Petrea, och
hon lutade pannan i handen, på det ingen måtte se, huru
det kostade på henne. Hon hade således misstagit sig
om sin gåfva, sin förmåga.»

Systrarna äro mycket stötta på boktryckaren och
trösta och uppmuntra Petrea på allt sätt. Men när natten
kommer, kan hon ej sofva utan sätter sig ä nyo »suckande
att genomse sitt olyckliga manuskript».

»Petrea läste. Hon erkände rättvisan af mången mar-
ginalanmärkning, men fann alltmer, att de för det mesta
rörde vissa uttryck och andra småsaker. Petrea läste och
läste och blef ovillkorligen helt intresserad af hvad hon
läste. Hennes hjärta svällde, hennes ögon tändes, och
plötsligen, lifvad af den känsla, som (sans comparaison
sagdt) gaf mod åt Correggio och tröst åt Galilei, reste hon
sig och slog handen på sitt manuskript med utropet:
Det här duger ändå!

Fredrika hembjöd nu de nya teckningarna åt sin
förste förläggare, Palmblad, och denne förklarar sig genast
villig att under sommarens lopp låta trycka dem.

Denna sommar hade Fredrika emellertid ej mycken
tanke för sitt författarskap. All hennes kraft och hela
hennes intresse koncentrerades snart kring faderns sista
sjukbädd, vid hvilken hon hjälpte sina systrar att vaka.
Och då han den 23 juli lagt sitt hufvud till ro och

S. Adlersparre, Fredrika Bremer. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:05:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frbremer/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free