Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEKANTSKAP MED P. J. BÖKLIN. Or
skola finna den. — Tviflar mamsell Bremer på den verk-
liga tillvaron af en allt begripande intelligens»
»— Jag tror så godt jag kan — det är vår kristliga tro;
den har blifvit inpräglad hos mig från barndomen — jag
kan för ingen del släppa den men behöfver ännu konfir-
meras i min tro.»
»— Godt! Och detta är väl förhållandet med alla verk-
liga idéer: Vi kunna icke släppa dem. Hvarför? Emedan
idéerna icke släppa oss, med mindre de få välsigna oss.
Det är egentligen icke jag, som har idéen, utan idéen,
som har mig i sin makt. Idéerna äro mänsklighetens genier,
om än hvarje tidsålder, hvarje släkte, hvarje människa kan
hafva någon särskild eller företrädesvis predominerande.
Denna insikt börjar alltmer uppklarna på det mänskliga
medvetandets höjder och därmed ..- förvandla den mörka
skiljefloden emellan det kända och okända, mellan idéen i
förnuftet och idéen i sitt verkliga väsen, i en fri och öp-
pen trafik.»
»— Gud välsigne er för den trafiken! Låtom oss nu
gå till vårt frågoprogram!»
»Till en början fick Fredrika framställa frågorna, såsom
de mest lågo henne på hjärtat — hennes kompass var
orolig och behöfde noga observeras. Att vår kristliga lära
om Guds försyn och dess förhållande till det onda i värl-
den först skulle komma i fråga var att förutse: För lifvets
nattsida var hon särdeles skarpsynt; betänkligheterna blefvo
här både många och svåra, hennes flytande tankeassocia-
tion störtade den ena frågan öfver den andra och lämnade
intet rådrum att upplysa eller utreda en enda. Allt mäste
höras, och så öfvergick detta samtal i en tämligen ofrukt-
bar konversation men visade tillika nödvändigheten af en
stadgad metod för våra kollokvier ... Den blef öfverens-
kommen, och konversationen fick sedan tjäna till dessert.>
Metoden uppgjordes så, att man vid »ssammankomsterna»>
skulle hafva söfningar i logik» och för öfrigt skriftligt fram-
ställa och besvara frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>