Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖKLINS SKOLVERKSAMHET. 287
läroanstalt och arbetade på dess förverkligande. Hans
oegennyttiga sträfvan kröntes slutligen, trots motstånd och
fördomar, med framgång. Han lyckades för saken vinna
frivilliga lärarekrafter och fick tillstånd att använda barn-
skolans lokal. Redan 1835 synes undervisningen hafva bör-
jat, i så fall något förrän i Stockholms borgarskolor, som
stiftades 1836; och I dec. 1837 höll han sin »första ordent-
liga årsexamen där. »Det var en segerhögtid öfver många
utståndna besvärligheter och trakasserier med en del af
borgerskapet», skrifver han.
Böklin meddelar redan tidigt Fredrika sina planer och
sedermera sin glädje öfver att »tanken icke var förgäfves ut-
kastad». Varmt intresserad svarar Fredrika den I febr. 1836:
»Din borgarskola, min gode B., och de följder ditt
förslag haft glädja mig så innerligen. När man besinnar
svenskarnes obenägenhet för alla nyheter och särdeles
borgarens att beröfva sig någon materiell arbetskraft, så
synes mig det mottagande ditt förslag rönt ett lika säll-
synt som utmärkt hedrande bevis på samhällets förtroende
och ett exempel på hvad personlighet kan verka. Denna
inrättning synes mig af hög vikti sina följder äfven för [det
öfriga] Sverige. Ty att en sådan plan ej blott göres men
verkligen utföres och genomföres på något ställe, det ger
idéen häfd och kraft att reproducera sig flerfaldigt.»
Själf undervisade Böklin sina handtverkslärlingar i bor-
garskolan alla söndagsmorgnar före högmässogudstjänsten.
Fredrika omtalar med rörelse dessa sabbatsstunder, som
han tar från sin ro och »helgar till de ungas eviga väl;
och en annan gång utbrister hon: »Jag gläder mig ät ditt
verk mer, än om du hade skrifvit ryktbara folianter. Det
hvilar min själ att tänka däruppå.»
Nyttan, ja, nödvändigheten af allmän folkupplysning,
som ännu vid denna tid af Geijer och det ultraistiska par-
tiet förnekades, omfattades af Böklin med lefvande öfver-
tygelse. Här som i många andra fall framlyser hans libe-
rala uppfattning. Liksom det är vådligt för ett folk att
ha en barbarisk granne, »så kan staten icke med tillförsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
