Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOMMARFÄRDER. »I DALARNE.> »MIDSOMMARRESAN.> 3I
än jag hitintills varit, så är det sannerligen alltför litet för
mitt samvetes tillfredsställande och för allt det goda jag rönt.»
Ej fullt ett år senare tackar Fredrika Bremer i orda-
lag, som påminna om det nu anförda, för det erkännande,
hvarmed Svenska akademien, som en gång uppmuntrat
nybörjaren, då hedrade henne. Vid årshögtiden 1844 till-
kännagaf nämligen Geijer, som då förde ordet, att akade-
mien tilldelat henne sin stora medalj i guld »såsom ett er-
kännande af en förtjänst, hvilken, enligt stiftarens ord, be-
främjat ”den svenska vitterhetens namnkunnighet i främ-
mande länder’».? Denna »handkyss från Svenska akade-
miem, för att begagna Böklins ord, gladde henne främst
genom det sålunda gifna erkännandet af landets »vittra
domstols, att hon verkligen »blifvit något för Sverige».
Bifallet blef emellertid för henne en sporre till att
söka »bli mer, »Romanen och dess syskon, novellen
och skizzen, ha den förtjänst», säger hon på ett ställe,?
att de göra oss bekanta med vidt aflägsna land och folk
på ett mera hjärtligt och lefvande sätt än andra böcker
det förmå» Ett intryck af Sveriges land och folk är hvad
hon nu medvetet sträfvar att gifva med sina teckningar. Hon
vill fördjupa deras perspektiv.
På sommaren 1843, då hon fått ifriga inbjudningar
från England och Amerika, inbjudningar, som hon snart
skulle börja lyssna till, skrifver hon till Böklin (15 juni): »>Jag
lämnar ej mitt fädernesland. Där bor den vala, hvars
sång gaf mig ingifvelse, där bor den vän, hvars vishet och
kärlek gjorde mig världen ljus, där äro mina sympatier
rotade, där är min kärlek, där vill jag blifva och endast
lyssna uppmärksammare till folkandens lif och söka att
bättre återgifva det. Det är min väg och min uppgift.»
Ett år senare, den 19 maj 1844, skrifver hon:
»Jag bär en tanke inom mig, som lifvar mig inner-
ligen. Den är en framställning af naturlifvet i Sverige, i
1 Se Svenska akademiens handlingar. D. 22. Sthlm 1847. S. 310:
2 I företalet till >Majblomman> af H. Beecher-Stowe, hvilken öfver–
sättning utkom i Göteborg 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
