Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 SOMMARFÄRDER. »I DALARNE.> »MIDSOMMARRESAN.»
dess hela omfång, ifrån dess dunkla nattsida, sådan den
visar sig i trollväsendet och häxprocesserna t. ex. i Da-
larne, i dess alldagsväsen, både det vackra friska och dess
krassa och materiella, och upp till den höjd, där det, så-
som i våra medeltidssagor, uttalar medvetandet om sitt
innersta väsen, om sin förlossning genom människan, om
sin förnyelse och förklaring.
Kanske har jag uttryckt illa hvad jag menar. Min
romantiska tafla skall, hoppas jag, göra det bättre. Men
säg åt ingen, hvad jag här hviskar i ditt öra. Jag är rädd
därom som om en hemlighet. I juni månad reser jag till
Dalarne för att utse åt mig en lokal för de scener jag vill
utföra. Dalarne skall för många afseenden passa mig för-
träffligt, äfven såsom natur. Ty svenska naturens både
nattsida och dagsida skola där i kraftiga kontraster ligga
bredvid hvarandra.»
Det var Fahlcrantz, som berättat om sin hembygd
för Fredrika Bremer och först ingifvit henne håg att be-
söka den. Planen hade många gånger varit på tal vid
hans sommarbesök på Årsta under de botaniska exkursio-
ner, som han på Fredrika Bremers lifliga önskan företog
tillsammans med de båda systrarna? och sommaren 1843
mellan latinlektionerna. Fredrika Bremer hade nämligen
detta år fått en vurm att lära sig latin? och lät ej af-
skräcka sig af sin »caro maästros» förklaring, att »det vore
något för sent och att det nödvändiga arbetet skulle snart
blifva odrägligt,. Agathe, som vid latinstudiet upplifvade
sina minnen från Rom, var lika intresserad och höll, om än
halft på lek och blott när det var »bra fult väder», längre i med
saken än Fredrika, som redan följande vår drog sig undan.
= De hade sedan mycket nöje af att botanisera på egen hand. Fred-
rika har i >Läsning för folket> 1844 lifligt skildrat ett sådant ströftåg.
> Fahlerantz har i sina Samlade skrifter, Bd 7, Örebro 1866, s-
209—215, med en inledning, hvarur ofyanstående citat af hans ord äro
hämtade, intagit ett dramatiskt upptåg, som på sommaren 1843 uppfördes
på Årsta. Det har till titel: »Hur går det med latinet?» och det hufvud-
sakliga innehållet är godmodigt skämt med de >utmärkt djärfva former>,
hvari latinet klädes af »maöstrons> båda »discipule impudenti>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
