Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»SYSKONLIF.» RELIGIÖSA INTRESSEN. 65
listen, hvars verk du lät mig studera); och denna stånd-
punkt är för mig blott mörker och otillräcklighet, jämförd
med den jag fått genom dig.>
I ett bref till Ignell själf af den 17 juni samma år
talar Fredrika äfven om deras olika uppfattning i »högst
väsentliga stycken». Men hon är glad att de öfverens-
stämma »i värme för Guds rikes tillväxt, i kärlek till
människosläktets frälsare, i begäret att följa honom allena».
»Och här måste jag», tillägger hon, »upprepa hvad jag
äfven muntligen yttrat, nämligen min öfvertygelse, att då
Gud skapat intelligenserna af mångfaldig och olika art, så
har det äfven varit hans vilja att blifva på olika och mång-
faldigt sätt uppfattad, dock så att i denna mångfald den
högsta enheten innerst bibehålles. Och det gör den, när
vi alla i kärlek och allvar vända oss till Guds högsta uppen-
barelse på jorden, Kristus, såsom jordens örter alla vända
sig mot samma sol och låta sig af den utvecklas. Det
verk, som utgår af en sådan allvarlig och innerlig vilja,
måste alltid bära god frukt.»
Då Fredrika i oktober 1845 talar om »de läror, som
genom Ignell och andra begynt bli mycket spridda» i
Stockholm, tillägger hon också: »Jag är glad åt dem, ty
jag ser, att på denna väg många (i synnerhet män) komma
till Kristus, som aldrig kunnat från hans gudomliga sida
nalkas honom med begreppet. Och komma de blott till
honom, så tar han nog med sig alla djupare naturer i
djupare lifsnejder, där en högre uppenbarelse kan ske.
Och svenskarne äro ej ett folk att länge stanna på ratio-
nalismens ståndpunkt :. >
I sitt svar af den 15 dec. talar Böklin om »det mång-
tydiga begreppet rationalism:, som än betyder »den krist-
liga traditionens förnekelse», än dess »reformations, än dess
suppväckelse och förklaring af sin inneboende ande». »Äfven
i mig», tillägger han, »känner du en gammal rationalist —
jag tror, att lefvande Guds ande, som ’gör all ting ny’, är
förnuft, det är en tänkande makt.
S. Adlersparre, Fredrika Bremer. dd $
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
