Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 FILANTROPISKA OCH SOCIALA INTRESSEN.
»;Du också», skrifver Fredrika till svar," »du är ratio-
nalist .. . och hade du ej varit det, så hade jag ej hos
dig funnit den tillfredsställelse, det nog, som jag behöfde,
ej druckit ur din tankes källa med en lycksalighet, som
andra tro blott gifves af kärlekens. Likväl har du ganska
ofta i dina bref gifvit ’rationalisten på pälsen och måtte
då därmed hafva menat ungefär detsamma som jag i mitt
sista bref och detsamma man vanligen menar med det
ordet, då man talar om en viss riktning i religiösa och
filosofiska frågor, nämligen en tanke, som gör sitt in-
skränkta förnuft till det högsta och förkastar allt, som
detta ej begriper . . - således i religionen förkastar det under-
bara, Kristi öfvernaturliga födelse och uppståndelse, alla
hans under, och håller sig allena vid hans mänskliga natur.
Jag vet, att rationalisterna häri variera mycket från hvar-
andra, men jag menar, att alla de, man vanligen kallar
så, förena sig i att förneka Frälsarens gudom.»
Sommaren efter det Fredrika skrifvit dessa ord sam-
manträffade hon, såsom redan nämndt, vid Marienberg med
rationalister af olika typer och hörde mycket om de and-
liga strömningarna för öfrigt i Tyskland. Med glädje iakt-
tog hon Neanders inflytande, och det var henne en »verk-
lig saknad» att ej få tillfälle att göra hans personliga bekant-
skap. Hon kände nämligen sedan 1842 hans skrifter och
hans sträfvan att medla mellan kyrklig tro och vetenskap;
lig kritik. »Den härlige Neander står som en frälsare
mellan dessa fientliga partier och talar framåtgåendets ord
i det evigt förblifvandes namn; och många sluta sig till
honom», säger hon. Dock insåg hon väl rörelsens brister.
»Man känner dé gamla formernas otillräcklighet; man vill
något annat, något det utvecklade religions- och världs-
medvetandet motsvarande; men hvari detta skall bestå och
huru detta skall vara beskaffadt, det vet man icke.»>> Hennes
slutomdöme är således besläktadt med det Böklin ett år
förut fällt på tal om de teologiska striderna i Tyskland:
t Den 3 jan. 1846.
2 Ur bref till Böklin, Årsta 12 dec. 1846.
a Må Tagd VI SEEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
