Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 I AMERIKA OCH ENGLAND.
Hvad Fredrika Bremer å sin sida tänkte om miss
Evans, veta vi ej. Då de vintern 1858 samtidigt voro i
Rom, visade den svenska författarinnan ingen benägenhet
för ett närmande. Men för George Eliot hyste hon seder-
mera en varm beundran och ansåg Silas Marner för »en af de
vackraste och bästa romaner, som någonsin blifvit skrifna».?
Det är mycket sannolikt, att Fredrika under sin london-
vistelse gjorde bekantskap med Carlyle, som George Eliot
vid denna tid ofta såg hos Chapman. »All the world is
doing its devoir to the great little authoress», skrifver miss
Evans den 15 oktober.
En annan stor man uppsökte Fredrika med säkerhet,
nämligen den tyske statsmannen och lärde skriftställaren C.C.
J. von Bunsen, då preussisk minister i London. Hans skrift
om framtidens kyrka hade hos henne väckt en liflig önskan
att göra hans bekantskap. »Bunsens utseende påminner
något om vår Richerts — ett anlete, ett hufvud nästan
utan skuggor, fullt af ljus — men har en upphöjdare,
ädlare karakter», skrifver hon några år senare, då hon åter
sammanträffat med honom.? »När jag såg honom sist i
London, var han lidande till själ och kropp, nedtryckt af
bekymmer öfver de förvecklingar, som han då såg knyta
sig, bådande det stora kriget, och sannolikt af den skiljak-
tighet i politiska åsikter, som fanns emellan honom och hans
konung.» Det var just i de dagar, då det var starkt fråga
om, att han skulle afgå från sin post som.preussisk minister.
En annan gång skildrar Fredrika en liten episod från
sin samvaro med Bunsen i London. »Jag minnes en afton,
då hans fru och hans döttrar foro bort på någon ”party” och
han bad mig stanna kvar hos honom en stund. Han var
opasslig och syntes ganska trött; han satt i sin länstol
framför den stora kaminen i salongen och mottog så per-
soner, som hvart ögonblick kommo till honom, meddelande
nyheter från parlamentet. Under allt detta hade han tid
> Se: Margaret Howitt, Ett år hos Fredrika Bremer: Öfvers. D. 2.
Sthlm 1867. S. 205.
2 I ett bref till dåvarande fru Svedbom, Rossinigres 10 juli 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
